Höga trösklar fortsatt i vägen för unga
2008-12-05
OECD trycker hårt på den svenska ungdoms- arbetslösheten i en ny analys av Sveriges ekonomi. Den tillhör de allra högsta bland OECD-länderna. Även länder med högre generell arbetslöshet ligger efter Sverige, samt länder med lägre utbildnings- nivå. OECD pekar på två områden som Sverige bör ta itu med för att komma åt ungdomsarbetslösheten.
För det första gäller det utbildningssystemet. Enligt OECD behöver gymnasieskolan fler inslag av arbetslivskontakter för att förbereda eleverna. Dessutom bör studenter i högre utbildning lockas att snabbare genomföra sina studier för att tidigare komma i arbete. Medelåldern för att börja studera på eftergymnasial nivå är dryga 22 år i Sverige, att jämföra med Spanien och Irland där man börjar vid 19 års ålder.
Dessutom pekar OECD på den mediokra kunskapen i matematik och naturvetenskap bland svenska elever. Man tittar också på ungas ointresse för ämnen som just matematik och naturvetenskap, där vi också får lägre resultat i PISA:s kunskaps- mätning. Ungdomar i andra länder uppvisar ett långt större intresse för dessa ämnen. OECD råder Sverige att undersöka orsaken till detta.
Höga lägstalöner och stela regler
För det andra gäller det hur arbetsmarknaden fungerar. Höga lägstalöner hämmar arbetsgivare att anställa unga personer. Detta eftersom höga ersättningar kräver höga kunskaper som svenska ungdomar alltså inte har i tillräcklig utsträckning. Den här tendensen förstärks enligt OECD av de strikta reglerna för anställningsskydd. Dessa ”grundläggande stelheter på arbetsmarknaden” menar OECD är Sveriges största hinder i kampen mot ungdomsarbetslöshet.
Dessa ”grundläggande stelheter på arbetsmarknaden” menar OECD är Sveriges största hinder i kampen mot ungdomsarbetslöshet.
De åtgärder som nyligen vidtagits inom området har fått viss effekt. Till exempel sjunker a-kassan för ungdomar i snabbare takt än för vuxna, vilket ger ett ökat incitament att söka jobb. Liknande åtgärder bör utökas enligt OECD. Lägre arbetsgivaravgifter för unga motverkar till viss del de negativa effekterna av höga lägstalöner. Men samtidigt kan de leda till att lönekraven ökar. Löneökningarna som förhandlades fram i senaste avtalsförhandlingarna blev ordentligt höga också inom typiska ungdomsbranscher, exempelvis hotell- och restaurang, vilket också motverkar effekten av lägre arbetsgivaravgifter för unga.
Arbetslöshet bland unga, 15-24 år
Mars 2008
