Statsskulden - hur stor är den?

I början på 1990-talet steg statsskulden dramatiskt. Några år senare hade varje svensk medborgare en skuld på dryga 180 000 kronor. Sedan dess har den svenska statsskulden som andel av BNP sjunkit. Idag ligger skulden på knappt 130 000 kronor per invånare, vilket motsvarar 38 procent av BNP. Detta är lika lågt som under högkonjunkturen i slutet på 1980-talet och bland de lägre nivåerna bland EU-länderna.

Statsskulden per capita

Kronor, 2007 års penningvärde

Källa: Riksgälden, SCB, samt beräkningar av Ekonomifakta

Skillnad mellan statsskuld och utlandsskuld

Det förekommer ofta en viss begreppsförvirring. Vad är egentligen skillnaden mellan statsskulden och utlandsskulden?

Statsskulden är vad staten lånat för att täcka underskott i statsbudgeten. Så fort statens utgifter är större än inkomsterna måste man låna och statsskulden växer. Till skillnad från privatpersoner behöver dock staten inte gå till banken och ansöka om lån i vanlig ordning. Istället säljer man skuldsedlar, främst obligationer, som ger ränta åt innehavaren.

Vi lånar av oss själva

Räntorna på statsskulden betalas via skattesedeln. I denna mening är alla skattebetalare låntagare. Men eftersom obligationerna ofta köps av svenska investerare, t ex banker, pensionsfonder och privatpersoner, är vi också långivare. Vi får tillbaka avkastning från obligationerna antingen direkt genom ränta på våra premieobligationer, eller genom våra pensioner. Vi lånar alltså av oss själva. 

Vår statsskuld är relativt liten och den har dessutom minskat under senare år

Utlandsskulden är istället hela nationens skuld för att täcka underskott i bytesbalansen, det vill säga när importvärdet är större än exportvärdet. Här lånar man från omvärlden. Utlandsskulden innefattar inte bara staten utan även den privata sektorn. I Sverige har vi haft ett överskott i bytesbalansen sedan 1995 och därmed har utlandsskulden minskat under den här tiden.

Vilka risker medför statsskulden?

I länder som dras med stora och växande statsskulder finns det anledning att oroa sig för framtida generationer. Dessa kommer nämligen få ett minskat konsumtionsutrymme till följd av räntebetalningarna. Denna problematik delas dock inte i dagsläget av Sverige. Vår statsskuld är relativt liten och den har dessutom minskat under senare år.

Den nuvarande regeringen har antagit ett överskottsmål för statsfinanserna. Överskottet ska användas för att ytterligare betala av på statsskulden. Överskottsmålet i statsbudgeten är satt till en procent av BNP. I och med detta bortprioriteras åtgärder i nutiden. Regeringen har antagit riktlinjer för 2008-2010 som innebär en årlig amortering med 40 miljarder kronor.

Läs mer:

Statsskulden