Hur grön är vår tillväxt?

För ett par dagar sedan deltog statsminister Fredrik Reinfeldt i FN:s klimattoppmöte i New York. Han talade då också på en presskonferens om ett näringslivsprojekt vars målsättning är att minska koldioxidutsläppen.

Projektet kallas Carbon Disclosure Project, CDP, och arbetar med att kartlägga hur mycket koldioxid som de största företagen i världen släpper ut. Bakom projektet står ett stort antal företag, stiftelser, regeringar och myndigheter runt om i världen. Bland annat det svenska verket för näringslivsutveckling, Nutek.

CDP bygger på frivillighet. Inget företag är tvingat att medverka. Att ändå närmare 80 procent av världens 500 största bolag svarade på årets enkät visar att klimatfrågan har kommit högt upp på näringslivets agenda. Det går helt enkelt inte att bortse från de ökade kostnader som klimatförändringen riskerar att medföra.

Ur ett affärsperspektiv är det heller inte möjligt att blunda för att konsumenter styr sin efterfrågan mot ”gröna” produkter. Företagen är mycket medvetna om detta. I årets undersökning svarade 82 procent av företagen att man såg en kommersiell potential i hanteringen av klimatkrisen. 

Genom att ställa om sin produktion snabbare än konkurrenterna kan företag nämligen vinna marknadsandelar. Grön produktion och gröna produkter håller helt enkelt på att bli en lika viktig konkurrensfaktor som de traditionella måttstockarna pris, kvalitet och tillgänglighet.

Klimateffektiv produktion

Hur står sig då svenska företag i en jämförelse? På det svaret måste vi vänta ytterligare en tid då en rapport om den nordiska marknaden ännu inte är färdigställd av CDP. Och även när en sådan rapport kommer, ger den inte fullständig bild av hela ekonomin. Detta eftersom bara 50 svenska företag har tillfrågats.

Men genom att ställa två enkla frågor kan vi från känd statistik redan nu få fram en grov bild på hur klimateffektiv den svenska ekonomin är i förhållande till omvärlden, exempelvis de övriga EU-medlemmarna:

• Hur mycket producerar vi i Sverige jämfört med övriga EU?
• Hur mycket växthusgaser släpper Sverige ut jämfört med övriga EU?

Produktionen kan mätas som BNP angiven i en gemensam valuta, exempelvis euro. De klimatpåverkande utsläppen kan mätas i form av koldioxidekvivalenter, växthusgaser, med enheten kilogram. Kvoten mellan de två blir då en indikator som visar hur klimateffektiv ekonomin är. Ju lägre kvot desto mer klimateffektiv är ekonomin.

För svensk del låg denna kvot på 0,23 kilo växthusgaser per euro år 2005. Detta är den lägsta nivån inom EU. Faktum är att den svenska ekonomin är mer än dubbelt så klimateffektiv än den genomsnittliga medlemsstaten i EU.

Skillnaderna blir ännu tydligare om man jämför Sveriges utsläpp med nyare medlemsstater som Rumänien och Bulgarien. Dessa hade år 2005 utsläppskvoter på 2,88 och 3,94 kilo per euro. Jämfört med Bulgarien är alltså den svenska ekonomin mer än 17 gånger så klimateffektiv.

Hur ska då denna siffra tolkas? Jo, givet hur de båda ländernas energitillförsel ser ut idag kan vi i Sverige producera 17 gånger mer än Bulgarien utan att släppa ut mer växthusgaser än Bulgarien. 

Klimateffektivitet inom EU, 2005

Koldioxidekvivalenter (kg) per BNP (euro)

Källor: Eurostat, European Environment Agency, samt egna beräkningar

Jämförelserna ovan kan tyckas orättvisa. Förutsättningarna mellan länderna skiljer sig ju åt. Få länder har lika goda förutsättningar som Sverige när det gäller tillgången på vattenkraft. Samma sak gäller för kärnkraften, som även den är en klimatneutral metod att framställa energi. Vidare befinner sig EU-ekonomierna i helt olika utvecklings- stadier och skiljer sig åt både vad gäller industrisammansättning och geografiska förhållanden. Men jämförelserna belyser samtidigt ett viktigt faktum; det går inte att sätta likhetstecken mellan en hög BNP och stora koldioxidutsläpp.

Sverige trots allt en del av problemet…

Siffrorna för Sverige visar alltså att det är möjligt att förena ekonomisk tillväxt och relativt låga koldioxidutsläpp.

Det finns dock en gräns för hur mycket länder i den industrialiserade världen kan slå sig för bröstet för sin avancerade teknologi och effektivitet. Sanningen är att till och med ett land som Sverige, som alltså i många avseenden ligger i absolut framkant på området, släpper ut mer växthusgaser än världsgenomsnittet. Detta gäller oavsett om vi räknar utsläpp per invånare eller utsläpp i relation till BNP.

I detta sammanhang kommer givetvis våra företag att spela en avgörande roll. Både när det gäller att förbättra och effektivisera produktionsprocesser, men minst lika viktigt, när det gäller att utveckla ny teknik som belastar miljön mindre.

Trots att Sverige framstår som en jämförelsevis grön fläck på EU-kartan kan vi alltså bli ännu grönare.