Hur grön är vår tillväxt?

2007-09-28 Sverige är en ”grön fläck” på EU-kartan. Vi är det land inom EU som släpper ut minst växthusgaser i förhållande till hur stor vår produktion är. Trots det kan vår ekonomi bli ännu grönare.

För ett par dagar sedan deltog statsminister Fredrik Reinfeldt i FN:s klimattoppmöte i New York. Han talade då också på en presskonferens om ett näringslivsprojekt vars målsättning är att minska koldioxidutsläppen.

Projektet kallas Carbon Disclosure Project, CDP, och arbetar med att kartlägga hur mycket koldioxid som de största företagen i världen släpper ut. Bakom projektet står ett stort antal företag, stiftelser, regeringar och myndigheter runt om i världen. Bland annat det svenska verket för näringslivsutveckling, Nutek.

CDP bygger på frivillighet. Inget företag är tvingat att medverka. Att ändå närmare 80 procent av världens 500 största bolag svarade på årets enkät visar att klimatfrågan har kommit högt upp på näringslivets agenda. Det går helt enkelt inte att bortse från de ökade kostnader som klimatförändringen riskerar att medföra.

Ur ett affärsperspektiv är det heller inte möjligt att blunda för att konsumenter styr sin efterfrågan mot ”gröna” produkter. Företagen är mycket medvetna om detta. I årets undersökning svarade 82 procent av företagen att man såg en kommersiell potential i hanteringen av klimatkrisen. 

Genom att ställa om sin produktion snabbare än konkurrenterna kan företag nämligen vinna marknadsandelar. Grön produktion och gröna produkter håller helt enkelt på att bli en lika viktig konkurrensfaktor som de traditionella måttstockarna pris, kvalitet och tillgänglighet.

Klimateffektiv produktion

Hur står sig då svenska företag i en jämförelse? På det svaret måste vi vänta ytterligare en tid då en rapport om den nordiska marknaden ännu inte är färdigställd av CDP. Och även när en sådan rapport kommer, ger den inte fullständig bild av hela ekonomin. Detta eftersom bara 50 svenska företag har tillfrågats.

Men genom att ställa två enkla frågor kan vi från känd statistik redan nu få fram en grov bild på hur klimateffektiv den svenska ekonomin är i förhållande till omvärlden, exempelvis de övriga EU-medlemmarna:

  • Hur mycket producerar vi i Sverige jämfört med övriga EU?
  • Hur mycket växthusgaser släpper Sverige ut jämfört med övriga EU?

Produktionen kan mätas som BNP angiven i en gemensam valuta, exempelvis euro. De klimatpåverkande utsläppen kan mätas i form av koldioxidekvivalenter, växthusgaser, med enheten kilogram. Kvoten mellan de två blir då en indikator som visar hur klimateffektiv ekonomin är. Ju lägre kvot desto mer klimateffektiv är ekonomin.

För svensk del låg denna kvot på 0,23 kilo växthusgaser per euro år 2005. Detta är den lägsta nivån inom EU. Faktum är att den svenska ekonomin är mer än dubbelt så klimateffektiv än den genomsnittliga medlemsstaten i EU.

Skillnaderna blir ännu tydligare om man jämför Sveriges utsläpp med nyare medlemsstater som Rumänien och Bulgarien. Dessa hade år 2005 utsläppskvoter på 2,88 och 3,94 kilo per euro. Jämfört med Bulgarien är alltså den svenska ekonomin mer än 17 gånger så klimateffektiv.

Hur ska då denna siffra tolkas? Jo, givet hur de båda ländernas energitillförsel ser ut idag kan vi i Sverige producera 17 gånger mer än Bulgarien utan att släppa ut mer växthusgaser än Bulgarien. 

Klimateffektivitet inom EU, 2005

Koldioxidekvivalenter (kg) per BNP (euro)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Eurostat, European Environment Agency, samt egna beräkningar

Jämförelserna ovan kan tyckas orättvisa. Förutsättningarna mellan länderna skiljer sig ju åt. Få länder har lika goda förutsättningar som Sverige när det gäller tillgången på vattenkraft. Samma sak gäller för kärnkraften, som även den är en klimatneutral metod att framställa energi. Vidare befinner sig EU-ekonomierna i helt olika utvecklings- stadier och skiljer sig åt både vad gäller industrisammansättning och geografiska förhållanden. Men jämförelserna belyser samtidigt ett viktigt faktum; det går inte att sätta likhetstecken mellan en hög BNP och stora koldioxidutsläpp.

Sverige trots allt en del av problemet…

Siffrorna för Sverige visar alltså att det är möjligt att förena ekonomisk tillväxt och relativt låga koldioxidutsläpp.

Det finns dock en gräns för hur mycket länder i den industrialiserade världen kan slå sig för bröstet för sin avancerade teknologi och effektivitet. Sanningen är att till och med ett land som Sverige, som alltså i många avseenden ligger i absolut framkant på området, släpper ut mer växthusgaser än världsgenomsnittet. Detta gäller oavsett om vi räknar utsläpp per invånare eller utsläpp i relation till BNP.

I detta sammanhang kommer givetvis våra företag att spela en avgörande roll. Både när det gäller att förbättra och effektivisera produktionsprocesser, men minst lika viktigt, när det gäller att utveckla ny teknik som belastar miljön mindre.

Trots att Sverige framstår som en jämförelsevis grön fläck på EU-kartan kan vi alltså bli ännu grönare.

Kommentarer

Fredrik Larsson (Ekonomifakta) 2008-10-13 | Svar till Jens Johansson: Denna indikator mäter hur klimateffektiv ett lands produktion (BNP) är. Att svensk produktion är så klimateffektiv beror på att vi har en relativt liten andel fossila bränslen i vår energimix, endast 35 procent. Globalt är motsvarande siffra 80 procent. Det är därför sant att de varor vi importerar sannolikt har orsakat större klimatutsläpp än de vi producerat i Sverige. Men i din kritik glömmer du bort att vi faktiskt exporterar också. Svenska varor som producerats på ett klimateffektivt sätt används i andra länder till deras konsumtion och till deras investeringar. Faktum är att vi exporterar betydligt mer än vi importerar. Förra året hade Sverige ett handelsnetto (export minus import) på +120 miljarder kronor. Då räknar vi bara varuhandeln. Tar man in även hänsyn till tjänstehandeln blir överskottet ännu större. Dessa överskott är heller ingen tillfällig avvikelse i statistiken. Ända sedan tidigt 1980-tal har handelbalansen varit positiv. Sverige producerar alltså mer för omvärlden än omvärlden producerar för Sverige. Mot bakgrund av vår låga användning av fossila bränslen är detta positivt för miljön. Hade klimatutsläpp mer eller mindre inte varit gratis i så många andra länder, t ex Kina, hade länder som Sverige förmodligen kunnat flytta fram positionerna ännu mer och klimatutsläppen kunnat reduceras.

Jens Johansson 2008-10-10 | Bilden av C02 ekvivalenter per BNP som ett mått på ett lands effektivitet är missvisande. BNP är måttet på produktion och konsumtion. Men mycket av det som konsumeras i ex Sverige, är importerat och tillverkat i andra länder. Utan vår konsumtion hade denna produktion i många fall inte skett eller kanske sett annorlunda ut, vi som konsumenter ställer ju krav på ex låga priser. Så länge de flesta betydande miljöaspekterna är inte är prissatta i världens ekonomier medräknas inte dessa i priserna till köparna heller. Men vår konsumtion av importerade varor och tjänster ger de facto upphov till miljöbelastning även i andra länder, ex Kina, Indonesien, Brasilien (obs exempel) osv. Denna miljöbeslastning, ex utsläpp av växthusdrivande gaser räknat som CO2 ekvivalenter, kommer inte med i beräkningen av CO2 ekv i kvoten CO2 ekv per BNP. En betydande del CO2 ekv. i måttet blir därigenom utelämnade och måttet därför missvisande. Att säga att import/export sker i alla länder och att det därigenom vägs upp vore en grov förvanskning av verkligheten eftersom konsumtionen i världens länder är ojämt fördelad. Den industrialiserade delen av världen konsumerar exempelvis betydligt mycket mer jämfört med utvecklingsländerna. Att använda sig av BNP för att slå sig för bröstet i miljösammanhang tyder på antingen oärliga argument eller en bristande förståelse av miljöproblematiken.