Få fastnar med en låg lön

Under de senaste 20 åren har lönebildningen decentraliserats allt mer. Förutsättningarna på de enskilda företaget och individens prestation har därför fått en allt större betydelse för lönenivåer och löneökningar. Tidigare var det vanligt med olika former av ålders- och kvalifikationstillägg som medförde automatiska löneökningar. Medarbetarens arbetsprestation spelade ofta inte någon större roll. Drivkrafterna för att göra ett bra jobb och utveckla arbetsmetoder och processer har därför ökat.

Nyanställda yngre medarbetare tjänar mindre

Den enskildes lön bestäms ytterst i anställningsavtalet. En nedre gräns för lönen bestäms i många kollektivavtal genom en fastställd lägstlön. Lägstlön är en benämning som används i vissa kollektivavtal. I andra kollektivavtal används benämningarna lägstalön, lägsta lön eller minimimilön. Lägstlönen är inom vissa avtalsområden lägre för unga medarbetare.

På många avtalsområden kan också så kallad introduktionslön användas, vilket innebär att en nyanställd under en viss period kan ha en lägre lön än lägstlönen. Vanligtvis är detta kopplat till ett krav på en planerad introduktionsutbildning. Dessa begränsningar i lönesättningen medför att lönefördelningen i näringslivet är förhållandevis tvärt avklippt nedåt. Det är förhållandevis få medarbetare som tjänar under 15 000 kr per månad.

Lönespridning i näringslivet 2006

Antal personer och månadslöneintervall
 

Källa: Svenskt Näringsliv

Det är företrädesvis unga medarbetare som har de lägsta lönerna. Genomsnittsåldern för en stor del av de anställda i näringslivet som hade lägst lön år 2000 var 9 år lägre än genomsnittsåldern i hela näringslivet. Detta speglar naturligtvis de avtalskonstruktioner med möjlighet till lägre löner för de allra yngsta och för nyanställda som beskrivits ovan.

Det finns alltså ett tydligt samband mellan lönenivå och löneökning, de som tjänar minst har högst löneökning.

Personer som träder in på arbetsmarknaden för första gången eller med endast kortare erfarenhet från sommar- eller extrajobb kan ofta inte hänvisa till referenser eller tidigare kollegor. Det är därför svårare för den blivande arbetsgivaren att värdera hur duktig den tänkta medarbetaren är. Arbetsgivaren tar därför en risk och vill sätta lönen på en sådan nivå att lönekostnaderna inte överstiger värdet på vad medarbetaren producerar.

Högst löneökningar till dem som tjänar minst

När en ny medarbetare bekräftar sin arbetskapacitet stiger lönen oftast snabbt. Sedan arbetar medarbetaren upp sin kompetens och får erfarenhet och då stiger lönen ytterligare. Detta återspeglas i lönestatistiken. Denna statistik visar att de riktigt stora löneökningarna går till medarbetare med låg lön. Det finns alltså ett tydligt samband mellan lönenivå och löneökning, de som tjänar minst har högst löneökning.

Lönespridning 2006

Arbetare i näringslivet, antal personer per löneökningsintervall, kr/tim
 

Källa: Svenskt Näringsliv

Lönestatistiken som Svenskt Näringsliv producerar omfattar totalt cirka 1,2 miljoner arbetstagare i näringslivet. Lönestatistiken är en del av den officiella lönestrukturstatistiken som SCB ansvarar för. Undersökningen är en totalundersökning för företag med mer än 10 anställda. För företag med färre anställda görs en urvalsundersökning.