Höga minimilöner bidrar till utanförskap

Minimilön är den lägsta reglerade lönen i ett kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Minimilön – eller grundlön, ingångslön, lägstalön – finns i Sverige bara reglerad i kollektivavtal. Om företaget inte har kollektivavtal behöver det inte ta hänsyn till en lägsta lönenivå. Minimilön kan också vara lagstiftad. Så är fallet i t ex Frankrike och Storbritannien. Ett mellanting mellan avtal och lagstiftning är allmängiltigförklaring av minimilönerna i kollektivavtalen. Allmängiltigförklaring finns i till exempel Finland och Norge.

Höga svenska minimilöner

Sverige har bland de högsta minimilönerna i världen, konstaterar Handelns Utredningsinstitut, HUI, i en färsk rapport om lägstalöners effekter för sysselsättningen. I Sverige har sysselsättningen inom handeln minskat, samtidigt som försäljningen har ökat. Produktiviteten har alltså ökat, men inte sysselsättningen. Samma fenomen pekade konsultföretaget McKinsey på tidigare i år. Sverige har en produktivitetsutveckling i världsklass, men vi har samtidigt en sysselsättningsökning som tillhör de sämsta i klassen.

Höga minimilöner bidrar enligt rapporten till sammanpressade löner där de flesta anställda har ungefär samma lön. Höga ingångslöner innebär högre risk för en arbetsgivare vid anställning. Risken är högre för personer utan relevant arbetslivserfarenhet, till exempel ungdomar eller långtidsarbetslösa. Detta eftersom arbetsgivaren har svårare att bedöma vad dessa personer kan utföra eller producera. Arbetsgivare väljer hellre en erfaren person eller avstår i vissa fall från att anställa. Detta är enligt författarna en av förklaringarna till det stora utanförskapet i Sverige och en av huvudpoängerna i rapporten är att det är de svaga grupperna på arbetsmarknaden som har mest att vinna på att lägsta lönerna hålls nere.

I länder där lägstalönerna är låga är lönefördelningen mer spridd än i Sverige, samtidigt som antalet anställda är fler.

Få stannar kvar på lägstalönen

En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att av de löntagare som hade de lägsta lönerna 1998 var mycket få kvar i det löneläget sex år senare. Undersökningen visar att det var fler som hade klättrat till de högsta lönerna än som hade stannat kvar i det lägsta löneläget.

Trots detta finns det många som anser att minimilöner är viktiga för att kunna garantera en viss lönenivå. Många fackförbund driver dessa frågor, till exempel LO. För tjänstemän i näringslivet finns lägstlöner på tjänstemännens, TCO:s och Sif:s områden, men inte för akademikerna i SACO.

Läs mer:

Lönespridning inom privat sektor