Fakta om arbetsgivaravgifterna

2006-05-04 LO skriver i ett valmaterial att ”sänkt arbetsgivaravgift är detsamma som sänkt lön”. Anledningen är att den borgerliga alliansen föreslår att arbetsgivaravgifterna sänks för ett urval tjänstebranscher i syfte att sänka konsumentpriserna och skapa fler jobb. LO beskriver arbetsgivaravgiften som ”våra pengar, där arbetsgivarna bara sköter inbetalningen”.

Fakta om arbetsgivaravgifterna är att de är politiskt beslutade och en av statens viktigaste skatter. Trots det är arbetsgivaravgifterna en okänd och osynlig skatt. Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter som ett procentuellt påslag på lönen. De politiskt beslutade arbetsgivaravgifterna är drygt 32 procent av lönen. Arbetsgivaravgifterna till staten beräknas i år uppgå till 338 miljarder kronor, enligt regeringens vårproposition.

Det är inte pengar som tillhör LO.

Alliansen beräknar att deras förslag minskar skatteintäkterna med 3,8 miljarder kronor år 2007. Men alliansens förslag innebär inte att de förmåner (sjukförsäkring, föräldraförsäkring etc) som arbetsgivaravgifterna bekostar tas bort eller minskar.

Att arbetsgivaravgifterna är en skatt framgår också av att staten tar in mer pengar i arbetsgivaravgifter än vad som går tillbaka till de olika socialförsäkringarna.

Utöver de statliga arbetsgivaravgifterna betalar arbetsgivaren avgifter för avtalade försäkringar (t ex avtalspension och omställningsförsäkring vid arbetslöshet) mellan LO och Svenskt Näringsliv. Dessa avgifter är drygt 6,5 procent. De avtalade avgifterna – och förmånerna som följer av dem – kan inte den borgerliga alliansen påverka.

Läs mer:

Sociala avgifter

Kommentera

Fälten markerade med (*) är obligatoriska

1000

Syftet med kommentarer är att öppna upp för en nyanserad debatt där ni som läsare deltar och för diskussionen framåt. Kommentarerna får inte innehålla kränkningar eller osakliga påhopp och ska vara relevanta och fördjupande för ämnet som tas upp i artikeln. Vi förbehåller oss därför rätten att helt avstå från att publicera kommentarer i de fall vi finner dem olämpliga eller utanför ämnet.