Feedback
Stäng
Ge oss gärna feedback

Hur många företag finns det i Sverige?

2006-08-10 Företag finns överallt i samhället och är ofta en självklar del av vårt dagliga liv, vilket gör att vi sällan funderar över vad ett företag är och hur många det egentligen finns. Den officiella statistiken visar att det finns lite över 900 000 företag i Sverige men långt ifrån alla är livskraftiga näringsverksamheter.

I den officiella statistiken från Statistiska Centralbyrån och företagsregistret finns alla företag registrerade som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet. Enligt detta register fanns det lite över 900 000 företag registrerade 2005. Men den siffran säger egentligen inte så mycket om företagssituationen i Sverige. Man kan till exempel inte från den utläsa om företagen bedriver näringsverksamhet där företagaren/företagarna har företaget som sin huvudsakliga inkomst.

Att överblicka läget försvåras också av att ett företag även kan ingå i en koncern. Exempelvis kan ett företag av olika anledningar välja att dela upp sin verksamhet i ett stort antal dotterbolag, vilka vart och ett räknas som ett eget företag i registret, istället för filialer inom ramen för ett enda stort företag. Detta gör att antalet företag kan överskattas och försvårar jämförelser över tid.

Enligt detta register fanns det lite över 900 000 företag registrerade 2005. Men den siffran säger egentligen inte så mycket om företagssituationen i Sverige.

Företagsregistret är alltså ett ganska trubbigt instrument som innehåller samtliga juridiska personer, och även fysiska personer, som uppfyller minst ett av följande kriterier. Även dödsbon som uppfyller minst ett av de två översta av följande kriterier.

  • Momsregistrerad
  • Arbetsgivarregistrerad
  • Har inregistrerad firma
  • F-skatteregistrerad i momsbefriade branscher

Notera att ett företag i SCB:s företagsregister betraktas som verksamt om det är registrerat för moms och/eller är arbetsgivare eller är F-skatteregistrerad i momsbefriad bransch. Nästan alla varor och tjänster i Sverige är momspliktiga men det finns givetvis undantag från regeln och i vissa fall undantag från undantagen. Det finns en rad branscher som i vissa specifika fall undantas momsskyldighet och detta specificeras av Skatteverket.

Det är därför inte helt korrekt att enbart titta på siffran 900 000 och anta att det är antalet företag i Sverige. För att få en rimligare bedömning, är det nödvändigt att göra en viss uppdelning.

Vid en uppdelning av statistiken bör man för det första beakta vilka sektorer som man väljer att inkludera i företagsstocken. Viktigt är att beakta vad syftet är med uppdelningen och vad man vill belysa. När man tittar på antalet företag så bör man fundera över om det är hela ekonomin som ska studeras eller om vissa sektorer är mer intressanta än andra. Om valet faller på det senare, vilka sektorer ska man exkludera? När man vill avgränsa det statistiska materialet exkluderas ofta företag ur registret som bedriver jordbruk, skogsbruk och jakt och fiske. Detta görs ofta på grund av att många företag som bedriver jordbruk är små och har få anställda. Viktigt att beakta är att om en ekonomi präglas av en stor andel jordbruk kommer en exkludering innebära att det påverkar näringslivets struktur på ett påtagligt sätt, många enmansföretag kommer således ”försvinna”. Vill man dela upp företagen i olika branscher måste man också tänka på att den så kallade SNI-klassificeringen ändrades av SCB både 1993 och 2003. Detta innebär att studier av olika branscher över tid blir svåra, om inte omöjliga, att göra samt att dra korrekta slutsatser utifrån sitt material.  

För det andra bör man också beakta, när man gör branschindelningar, att allt som ofta är när det gäller statistik och sammanställningar så finns det alltid en felmarginal, en ”slaskpost”. Företagsregistret är inget undantag och där finns en post för de företag som SCB inte vet vilken näringsavdelning företagen tillhör. Denna post bör beaktas om man vill undersöka antalet företag och antalet sysselsatta. Av de drygt 900 000 företag som finns i registret 2005 så har cirka 45 000 företag, eller drygt fem procent, okänd näringsavdelning. Dessa företag är nästan uteslutande enmansföretag.

En annan fråga är vad man ska göra med de offentliga verksamheterna. Ska statliga och kommunala myndigheter och offentligt ägda företag inkluderas? De flesta myndigheter och företag som bedriver en offentlig verksamhet gör ofta detta i stora enheter med många anställda. Är man intresserad av det privata näringslivet bör dessa exkluderas vilket gör att företagsstocken förändras. I SCB:s företagsstatistik ingår landsting och kommuner från och med 1979.

Det sista är att klassificera företagen efter storlek. Det finns inget entydigt rätt eller fel när det gäller att klassificera företag. Ett sätt är att klassificera företag efter antalet anställda, ett annat är att utgå ifrån företagets omsättning, vinstnivå eller något annat storleksmått. Ett av de vanligaste sätten att redovisa företagsstrukturen är att klassificera dem efter antalet anställda eller sysselsatta.

Gör man en sådan indelning av SCB:s företagsstatistik så visar det sig att det svenska företagandet består nästan uteslutande av små och medelstora företag. De utgör hela 99,8 procent av företagsstocken och de sysselsätter drygt 60 procent av de anställda.

Det finns inte i litteraturen någon entydig definition men en vanlig indelning är att ett företag som inte har några anställda definieras som enmansföretag, företag med 1 – 19 anställda som små företag, företag med 20 - 199 anställda som medelstora företag och företag med 200 eller fler anställda som stora företag.

Gör man en sådan indelning av SCB:s företagsstatistik så visar det sig att det svenska företagandet består nästan uteslutande av små och medelstora företag. De utgör hela 99,8 procent av företagsstocken och de sysselsätter drygt 60 procent av de anställda. Omvänt visar det sig att de stora företagen sysselsätter drygt 40 procent samtidigt som de endast utgör 0,2 procent av hela företagsstocken. Faktum är att mindre än en procent av alla företag har mer än 50 anställda. Detta visar att storföretagen, trots sin förhållandevis låga andel av stocken, ändå spelar stor roll för sysselsättningen.

Nedan visas en "företagstrappa" som illustrerar det sätt som antalet företag minskar i SCB:s företagsregister när vissa branscher och juridiska personer exkluderas. Visar också uppdelningen i antalet små, medelstora och stora företag i Sverige.

Företagstrappan

Antal företag och stegvisa exkluderingar

Illustration av företagstrappan

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: SCB

Läs mer:

Antal företag i Sverige

Kommentera

Fälten markerade med (*) är obligatoriska

1000

Syftet med kommentarer är att öppna upp för en nyanserad debatt där ni som läsare deltar och för diskussionen framåt. Kommentarerna får inte innehålla kränkningar eller osakliga påhopp och ska vara relevanta och fördjupande för ämnet som tas upp i artikeln. Vi förbehåller oss därför rätten att helt avstå från att publicera kommentarer i de fall vi finner dem olämpliga eller utanför ämnet.