I Sverige beskattas fastigheter med fastighetskatt, förmögenhetsskatt, kapitalvinstskatt och stämpelskatt. Dessa skatter finns även i andra länder men att som i Sverige tillämpa samtliga dessa skatter är ovanligt. Fastighetsskatten är omdebatterad. Till skillnad från de flesta andra skatter så är den helt synlig.
I våra nordiska grannländer har varken Island, Finland eller Danmark någon förmögenhetsskatt. Danmark har dessutom infört ett generellt skattestopp som gör att inga skatter får höjas. Norge avskaffade den statliga fastighetsskatten 2005 men det finns en kommunal fastighetsskatt i mindre än hälften av Norges kommuner.
Fastighetsskatten i Sverige är en skatt som betalas årligen av både fysiska personer och juridiska personer till staten. Skatten tas ut på småhus, hyreshus, lokaler och industrifastigheter. Fastigheter med nybyggda bostadshus har nedsatt skatt eller ingen skatt alls. Statens inkomst av fastighetsskatt beräknades för 2005 till 25,2 miljarder kronor, vilket är mindre än två procent av de totala skatteintäkterna.
Skattesatser för olika slag av fastigheter
| Slag av fastighet och procent, 2006 |
| Småhus |
1,0 |
| Hyreshus, bostadsdel |
0,5 |
| Hyreshus, lokaldel |
1,0 |
| Industrienhet |
0,5 |
Källa: Finansdepartementet
Fastighetsskatten beräknas på fastighetens taxeringsvärde. Taxeringsvärdet bestäms så att det i princip ska motsvara 75 procent av fastighetens marknadsvärde. I praktiken kan detta dock vara svårt att efterleva och bland annat därför kan skatten upplevas som orättvis eller godtycklig. De senaste årens prisuppgång på fastighets- marknaden har inneburit kraftigt höjda skatter. På senare år har begränsningsregler tillkommit, med bland annat innebörden att fastighetsskatten inte skall utgöra mer än fyra procent av inkomsten upp till ett taxeringsvärde på 3 miljoner kronor.
Förmögenhetsskatten är 1,5 procent av nettoförmögenheten över 1,5 miljoner kronor för ensamstående respektive 3 miljoner kronor för sambeskattade och fastigheter värderas efter taxeringsvärdet. Stigande taxeringsvärden kan även lyfta upp hushåll över denna gräns, så att fastigheten även blir föremål för förmögenhetsskatt. I praktiken innebär detta en dubbelbeskattning av boendet för många hushåll. I ett försök att mildra effekterna av detta finns en begränsningsregel även här. I korthet innebär regeln att förmögenhetsskatten kan bli begränsad i samma proportion som fastighetsskatten. Med exempelvis ett taxeringsvärde på 2 miljoner kronor och inga övriga påverkande omständigheter skulle fastighetsskatten vara 20 000 kronor och förmögenhetsskatten 7 500 kronor. Med en årsinkomst på 200 000 kronor blir fastighetsskatten begränsad till 8 000 kronor, det vill säga 4 procent av inkomsten, alltså 40 procent av 20 000 kronor. Även förmögenhetsskatten begränsas då i samma proportion, det vill säga till 3 000 kronor eller 40 procent av 7 500 kronor.
Statens intäkter av förmögenhetsskatten är cirka fem miljarder och en stor del av dessa utgörs av förmögenhetsskatt på fastigheter. Till skillnad från fastighetsskatten är förmögenhetsskatten nära på en unik svensk skatt, eftersom de flesta länder avskaffat denna skatt.
Stämpelskatten på fastigheter utgår vid förvärv och är för privatpersoner 1,5 procent av köpeskillingen om denna är högre än taxeringsvärdet. Skulle köpeskillingen vara lägre än taxeringsvärdet så beräknas stämpelskatten efter taxeringsvärdet. För juridiska personer är stämpelskatten 3,0 procent.
Kapitalvinstskatten vid försäljning, vanligtvis kallad reavinstskatt, är 20 procent. Det finns dock vissa möjligheter att skjuta upp denna skatt vid nytt husköp.
Även företag betalar skatt på fastigheter. Fastighetsskatten på industrifastigheter och hyreshus kan närmast ses som trippelbeskattning, då det utöver fastighetsskatt betalas skatt på vinsten och sedan på utdelningar och kapitalvinster. Industrifastigheter kommer också att upptaxeras från och med 2007. De taxerades senast år 2000 vilket innebär att prisutvecklingen innefattar de sju senaste åren. Den genomsnittliga höjningen i landet för dessa fastigheter beräknas till 40 procent vilket i sin tur kommer att innebära att statsinkomsterna från dessa fastigheter framöver kommer att öka markant.
Som tidigare nämnts så beräknas statens inkomster av fastighetsskatt för 2005 till 25,2 miljarder kronor, varav drygt 10 miljarder av dessa kommer från beskattning av juridiska personer.