Arbetslösheten kostar mer än sjukvården

Vilka är de arbetslösa?

Det finns ingen entydig beräkning av hur många som är arbetslösa i Sverige. Ekonomifakta har utgått från budgetpropositionen 2006 där 400 000 personer uppges vara arbetslösa eller sysselsatta i så kallade arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Ekonomifakta har också räknat med att av de drygt 800 000 personer som idag har sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning finns det en andel som istället skulle kunna arbeta. Vi har utgått ifrån att antalet sjukskrivna och förtidspensionerade som andel av sysselsättningen var på en normalnivå under åren 1995-1997 (därefter ökade sjukskrivningarna kraftigt). Drygt 150 000 personer skulle kunna definieras som arbetslösa med detta synsätt.

Till detta kan läggas undersysselsättning som motsvarar cirka 90 000 heltidsjobb och dessutom ungefär 190 000 personer som söker jobb men som inte räknas in i arbetskraften (det kan till exempel handla om heltidsstuderande som söker jobb). Detta ger en totalsumma för arbetslösheten på 830 000 personer.

Vad kostar arbetslösheten?

Kostnaderna för arbetslösheten är inte bara a-kasseersättningar eller sjukpenning. Arbetslösheten för också med sig en rad andra utgifter och förlorade intäkter.

Statens direkta utgifter för de 400 000 som omfattas av arbetsmarknadspolitiken är 58 miljarder kronor (kostnaderna för Samhall och lönebidrag samt forskning är ej medtagna i beräkningen).

I statens direkta utgifter ingår:

• a-kasseersättning
• arbetsmarknadspolitiska åtgärder
• administrationskostnader för Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS
• arbetsgivaravgifter och skatter

Med utgifterna för till exempel anställningsstöd såsom plusjobben och utbildningsvikariat, som kostar 9 miljarder kronor, blir kostnaden för arbetslösheten 67 miljarder kronor.

Med kostnaderna för dem som har sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning, men som räknats som arbetslösa, stiger kostnaden för arbetslösheten med 23 miljarder kronor, till 90 miljarder kronor.

Ytterligare kostnader för arbetslösheten uppkommer med de arbetslösa som behöver socialbidrag och bostadsbidrag för sin försörjning. Cirka 60 procent av utgifterna till socialbidrag och bostadsbidrag antas i beräkningen gå till människor som inte skulle ha behövt dessa bidrag om de haft ett arbete. Det handlar i så fall om 7 miljarder kronor. Därmed är kostnaden för arbetslösheten uppe i 97 miljarder kronor.

Även de som har a-kassa och sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning betalar skatt och arbetsgivaravgifter. Detta går tillbaka till det offentliga och är en sammanlagd intäkt på 32 miljarder kronor. Med allt detta inräknat blir kostnaden för arbetslösheten 65 miljarder kronor.

Uteblivna intäkter

Om de 830 000 arbetslösa istället hade haft ett jobb i privat sektor och en månadslön på 21 000 kronor, vilket är lika med riksgenomsnittet av en arbetarlön i privat sektor, skulle det innebära 63 miljarder kronor i ökade skatteintäkter och 67 miljarder kronor i ökade arbetsgivaravgifter. Det offentliga går alltså miste om intäkter på sammanlagt 129 miljarder kronor.

Om de arbetslösa varit i arbete skulle de också ha haft en högre disponibel inkomst efter skatt. I exemplet skulle den disponibla inkomsten ha varit 99 miljarder kronor högre om alla de 830 000 varit i arbete. En del av inkomsten sparas, men det mesta går till konsumtion av olika slag. Vid konsumtion betalas också moms. Skulle 90 procent av den ökade inkomsten gå till konsumtion, till en momssats på 20 procent, skulle statens momsinkomster öka med 18 miljarder kronor.

Den totala årliga kostnaden för det offentliga för arbetslösheten kan alltså summeras till 212 miljarder kronor, varav 65 miljarder kronor i direkta och indirekta kostnader samt 147 miljarder kronor i inkomstbortfall.

Så mycket kostar sjukvården

År 2004 kostade den offentliga sjukvården 179 miljarder kronor. Med en beräknad kostnadsökning på 4 procent per år kommer sjukvården att kosta 193 miljarder kronor 2006.

Från de anställda i vården har det offentliga intäkter i form av skatter och arbetsgivaravgifter. Ekonomifakta har räknat med att hälften av kostnaden för sjukvården består av direkta löner och lönebikostnader. Då blir det offentligas intäkter 43 miljarder kronor.

De totala offentliga utgifterna för sjukvården kan alltså beräknas uppgå till 150 miljarder kronor år 2006.