Energi- och miljöskatter

Energiskatternas huvudsakliga syfte var till en början att bidra till finansieringen av offentlig verksamhet, det vill säga skatterna skulle finansiera den gemensamma välfärden. På senare tid har motivet för beskattningen i högre grad varit att styra användningen och produktionen av energi i syfte att uppnå nationella och internationella miljö- och energipolitiska mål.

Nästan all energi är belagd med en allmän energiskatt som på olika sätt tas ut i både konsument- och producentledet. Energiskatterna hör till de skatter som har höjts mest under de senaste decennierna. Detta beror till stor del på den gröna skatteväxlingen som började genomföras i maj 2001. Sett som andel av de totala skatteintäkterna har dock energiskatterna hållit sig relativt stabila sedan 1995. Men då ska man komma ihåg att de totala skatteintäkterna stigit med över 90 procent sedan dess.

Energi- och miljöskatterna gav år 2015 intäkter till staten på 70 miljarder kronor. En del av dessa skatter, såsom energiskatten på el, tas ut direkt av konsumenterna, medan andra tas ut i producentledet. Utöver dessa tillkommer även moms i konsumentledet.

Intäkter från energi- och miljöskatter

Utfall 2015

MdkrProcent av totala skatter på energi och miljö
+ Skatt på elektrisk kraft20,429,1
+ Energiskatt bensin10,715,3
+ Energiskatt oljeprodukter9,213,2
+ Energiskatt övrigt0,30,4
= Totalt energiskatter40,758,0
+ Koldioxidskatt bensin8,612,2
+ Koldioxidskatt oljeprodukter15,422,0
+ Koldioxidskatt övrigt0,60,9
= Totalt, koldioxidskatt24,635,1
+ Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer3,85,4
+ Övriga energi/miljöskatter1,01,5
= Totalt, Övriga skatter på energi och miljö4,86,9
Summa energiskatter70,1100,0
Källa: ESV

Energiskatt är ett samlingsbegrepp för punktskatter på bränslen och elkraft. Lite grovt kan energi- och miljöskatter delas in i allmänna energiskatter och koldioxidskatter.

De allmänna energiskatterna infördes under 50-talet. Syftet med dessa har främst varit fiskalt; det vill säga att generera intäkter till staten. I samband med skattereformen 1990/91 infördes koldioxidskatten. Därmed fick energibeskattningen en mer miljöstyrande inriktning.