Energikostnader

Industrins energikostnader, som andel av de totala rörliga kostnaderna, har minskat sedan 1980-talet. Sedan början av 2000-talet har de legat runt 2 procent. 

Datan till diagrammet kommer ifrån Energimyndighetens rapport "Energiindikatorer 2023" som följer upp på Sveriges energipolitiska mål. Likadan data för bostad- och transportsektorn presenteras inte rapporten, vilket förklarar avsaknaden av dessa diagram.

Industrins energikostnad beror både på hur mycket energi som används och på energipriserna. Generellt påverkas industrins konkurrenskraft av lönekostnader, kostnader för råvaror men också i hög grad av energipriset. Priset på energi är av avgörande betydelse för basindustrin. Ett öres prishöjning kan för enskilda företag betyda mångmiljonbelopp i ökade kostnader, motsvarande 2-3 års löneökningar. 

Det lönar sig därför för basindustrin att ständigt effektivisera sina processer. Detta är också skälet till att det investeras mycket pengar i forskning och utveckling av ny teknik. Effektivisering sker fortlöpande och långsiktigt då maskinerna som används inom basindustrin ofta har mycket lång livslängd.

Basindustrins närvaro och ekonomiska tillväxt är av stor betydelse för Sverige och svensk industri som helhet. De totala energiskatterna är också högre i Sverige än i många andra länder, vilket innebär en kostnadsmässig nackdel för svensk industri i ett internationellt perspektiv.