Energianvändning och produktivitet

Generellt kan man säga att på kort sikt styrs industrins energianvändning av hur mycket som produceras. På längre sikt påverkas den även av bland annat skatter, energiprisernas utveckling, energieffektiviseringar, investeringar, teknisk utveckling och förändringar av industrins bransch- och produktsammansättning. 

Specifik energianvändning, energiåtgången per krona produktionsvärde, är ett mått på hur effektivt energin används i produktionsprocessen. När man tittar på el och olja som insatser till industriproduktion så kan man se två trender.

Den ena trenden är industrins övergång från olja till el. Mellan 1980 och 1992 minskade oljeanvändningen i förhållande till produktionsvärdet med i genomsnitt 10 procent per år samtidigt som elanvändningen ökade med nära 1 procent om året.

Från 1993 och framåt kan man skönja den andra trenden inom industrin. Då har både både oljeanvändningen och elanvändningen minskat i förhållande till produktionsvärdet med 7 respektive 4 procent om året i genomsnitt.

Industrins specifika energianvändning

Genomsnittlig årlig förändring
PeriodElanvändningOljeanvändning
1981 till 1992 + 0,7 % - 9,9 %
1993 till 2014  - 4,0 % - 7,4 %

Källa: Energimyndigheten, beräkningar av Ekonomifakta

Sammantaget kan man alltså konstatera att industrin genomfört omfattande effektiviseringar i energianvändningen. Särskilt tydlig har denna trend varit när det gäller oljeanvändningen. I detta sammanhang spelar givetvis kärnkraftens utbyggnad under 1970- och 80-talen en avgörande betydelse. Utan kärnkraften hade det varit betydligt svårare att minska oljeberoendet. Samtidigt har det även skett en allmän produktivitetsuppgång i industrin, som inneburit att produktionsvärdet har kunnat stiga betydligt snabbare än energianvändningen.