Intervjuer

Ekonomifaktas Elsimulator fokuserar på två saker: effekt och miljökonsekvenser. Att effekten är relevant beror på att efterfrågan på el varierar, både under dygnets timmar och genom årstidernas skiftningar. Ibland är efterfrågan väldigt hög, som under kalla vintermorgnar, ibland väsentligt lägre, som under industrisemesterns ljumma sommarkvällar. Eftersom det är väldigt dyrt att lagra el blir förmågan att hantera variationerna avgörande för elförsörjningen. Det räcker inte med att ha tillräcklig effekt i systemet i genomsnitt under ett år – den måste finnas där exakt när behovet uppstår.

Hittills har vi klarat denna utmaning. Vi har fått ihop effektbalansen. Men frågan är om vi kan vara lika säkra på det i framtiden. Många kraftverk närmar sig slutet på sin livslängd och kommer snart att stängas. Mest tydligt är detta med kärnkraften som idag svarar för omkring 40 procent av elproduktionen. Kan vi rent av hamna i en situation med elbrist om inget görs? Eller är sådana farhågor överdrivna?

För att få grepp om hur makthavarna resonerar passade Ekonomifakta under Almedalsveckan 2014 på att fråga politiker och branschföreträdare hur de ser på saken. Vi tog även tillfället i akt att spela in dessa samtal i en snabbt improviserad studio i Visby och vi presenterar här i kortfattad form några klipp från dessa samtal.

Ta del av hur makthavarna ser på de framtida utmaningarna. Hör vad de anser om framtiden för kärnkraft, gaskraft och vind. Och hör vad industrin har att säga om varför det är så viktigt att kunna räkna med säkra elleveranser dygnets alla timmar, hela året runt.

 

Klipp från intervjuerna

Mikael Odenberg
Svenska Kraftnät

    

Kjell Jansson
Svensk Energi

    

Lina Palm
SKGS
   
Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska Kraftnät, myndigheten som ansvarar för leveranssäkerheten i elsystemet, beskriver utmaningarna i elsystemet och varför hög leveranssäkerhet är så viktigt.   Kjell Jansson, VD för Svensk Energi, ser stora utmaningar framöver och utesluter inte att vi redan 2020 eller 2022 kan ha fem stängda reaktorer. Jansson talar också om de nya kraven på kärnkraft.   Lina Palm, SKGS, anser att osäkerheten kring leveranssäkerheten och priserna för framtidens el gör att det finns stora risker att framtidens industriinvesteringar hamnar utomlands. Palm talar också om faran med minskad leveranssäkerhet.

 

        

Maria Sunér-Fleming
Svenskt Näringsliv

  

Lars Hjälmered
(M)

  

Carl B. Hamilton
(FP)
   
Maria Sunér-Fleming, Svenskt Näringsliv, menar att Sverige måste planera för ett svagt ökat elbehov. I det läget blir det svårt att lösa effektproblemet enbart med hjälp av förnybar produktion när kärnkraft faller ifrån av åldersskäl.   Lars Hjälmered (M) anser att kärnkraft ska kunna ersättas och att det i så fall ska ske på marknadsmässiga villkor. Han lyfter också politikens ansvar att värna konkurrenskraften när det handlar om vattenkraften, då nya regler kan minska även den produktionen.   Carl B. Hamilton (FP) talar om de samhällsekonomiska riskerna med en olöst energifråga. Han är också tydlig med att han inte vill se någon ny import av naturgas utan vill att gamla reaktorer ersätts med nya och moderna aggregat.

 

        

Kent Persson
(V)

  

Helena Lindahl
(C)

  

Mats Odell
(KD)
   
Kent Persson (V) ser i grunden optimistiskt på framtiden. Vi klarar att stänga 2-3 reaktorer, men sedan krävs ytterligare åtgärder. Persson tar bland annat upp energieffektiviseringar och betydelsen av nätets utformning. Han känner inte igen den oro för effektsituationen som Svenska Kraftnät uttrycker.   Helena Lindahl (C) anser att vi måste möta utmaningarna framöver på flera sätt, exempelvis genom energieffektiviseringar och att modernisera befintliga vattenkraftverk. Hon ser också en potential för fortsatt utbyggnad av vindkraft. Däremot ställer hon sig kallsinnig till naturgas.   Mats Odell (KD) ser stora risker med avvecklad kärnkraft. Det riskerar hämma exportindustrin och investeringsviljan och kommer att slå mot tillväxten. Han talar också om behovet att vi når fram till en blocköverskridande överenskommelse och nämner det finländska exemplet där basindustrin gått in som delägare som en möjlig finansieringslösning för ny kärnkraft.