Ekonomifaktas
Interaktiva
Elsimulator

Här får du möjlighet att bestämma över Sveriges elproduktion. Utmaningen ligger i att ha tillräckligt med effekt när efterfrågan är som störst och att samtidigt hålla koll på miljökonsekvenserna. Du bygger – du bestämmer!

Kärnkraft

0MW
Intervall 1 - ingen till halverad kärnkraft
Intervall 2 - halverad till oförändrad kärnkraft
Intervall 3 - ökad kärnkraft
Intervall 4 - upp till dubblerad kärnkraft
Intervall 5 - nästan all energi från kärnkraft

Vattenkraft

0MW
Intervall 1 - kraftigt minskad vattenkraft
Intervall 2 - kraftigt minskad vattenkraft
Intervall 3 - minskad vattenkraft
Intervall 4 - oförändrad till ökad vattenkraft
Intervall 5 - ny vattenkraft byggs i skyddade älvar

Sol

0MW
Intervall 1 - ingen till ökad solenergi
Intervall 2 - timvis hög andel solenergi
Intervall 3 - timvis hög andel solenergi
Intervall 4 - timvis överskott från solenergi
Intervall 5 - timvis överskott från solenergi

Vind

0MW
Intervall 1 - minskad vindkraft
Intervall 2 - oförändrad eller ökad vindkraft
Intervall 3 - omkring dubblerad vindkraft
Intervall 4 - upp till tredubblad vindkraft
Intervall 5 - tidvis stora överskott från vindkraft

Kraftvärme

0MW
Intervall 1 - minskad eller oförändrad kraftvärme
Intervall 2 - ökad kraftvärme
Intervall 3 - dubblerad kraftvärme
Intervall 4 - tredubblad kraftvärme
Intervall 5 - fyrdubblad kraftvärme

Gas

0MW
Intervall 1 - gas används idag som reservkraft
Intervall 2 - ny gasproduktion
Intervall 3 - ny gaskraft
Intervall 4 - ny gaskraft
Intervall 5 - ny gaskraft

Kol

0MW
Intervall 1 - Sverige saknar idag kolkraft
Intervall 2 - Sverige saknar idag kolkraft
Intervall 3 - Sverige saknar idag kolkraft
Intervall 4 - Sverige saknar idag kolkraft
Intervall 5 - Sverige saknar idag kolkraft

Olja

0MW
Intervall 1 - olja används idag som reservkraft
Intervall 2 - ny kapacitet med oljekondens
Intervall 3 - mer än sjudubblad oljekondens
Intervall 4 - mer än tiodubblad oljekondens
Intervall 5 - omkring femtondubblad oljekondens
Detaljerat resultat Återställ

Frågor och Svar

Hur hanteras import/export?

Simulatorn räknar med att tillfälliga överskott exporteras som vid behov importeras senare.

Varje megawatt (MW) elproduktionskapacitet kan bara användas av ett land åt gången. Riktigt kalla dagar skapar ofta brist också i våra grannländer så varje land behöver tillräckligt med kapacitet för att klara effekttoppar.

Räknar ni med energibesparingar?

Vi räknar med dagens elbehov. I framtiden kan behovet av el både öka och minska.

Effektivare användning av elenergi ger ökad ekonomisk konkurrenskraft vilket leder till ekonomisk tillväxt som i sin tur historiskt sett alltid gett högre efterfrågan på el.

Räknar ni med lagring av el?

Vi har inte räknat med lagring av el i nuvarande versionen av Simulatorn.

Ett energilager skapar energiförluster på motsvarande 25 procent vilket gör att mer energi behöver produceras än om ett energilager inte används.

Räknar ni med smarta elnät?

Nej, men införande av smarta elnät ändrar grundläggande inte på våra beräkningar.

Solenergi har ingen tillgänglig effekt?

Tillgänglig effekt i simulatorn beräknas vid tidpunkten då efterfrågan på el är som störst. I Sverige inträffar detta kalla dagar mellan klockan 7-8 på förmiddagen. Eftersom solen inte har gått upp vid denna tidpunkt på vintern kan solpaneler inte producera någon ström då.

Så har vi räknat

Här kommer en beskrivning av hur vi har räknat ut effekt, energi och energiöverskott.

Effekt

Effekten är ett mått på energiproduktionskapaciteten hos en elproduktionsanläggning. Effekten kan delas upp i tre delar.

  1. Installerad effekt
  2. Medeleffekt
  3. Minsta tillgängliga effekt

Installerad effekt (Watt) är helt enkelt den högsta effekt som produktionsanläggningen kan producera. Medeleffekt beräknas genom att ta energiproduktionen (Wh) för en viss period (exempelvis ett år) och dela med antalet timmar för perioden (ett år är 365x24=8760 timmar).

Minsta tillgängliga effekt är den effekt som sannolikt finns tillgängligt vid tidpunkten för den högsta elförbrukningen. I Sverige inträffar den högsta elförbrukningen ungefär klockan 7 på morgonen under kalla vinterdagar.

För att beräkna tillgängligheten för olika kraftslag används Svenska Kraftnäts årliga balansrapport. Det högsta effektbehovet vid en normalvinter är 25 900 MW men vid en s.k. tioårsvinter kan effektbehovet uppgå till 27 400 MW. Tabellen nedan visar installerad effekt per den 1 januari 2016 (Svenska Kraftnät). Vi har dock minskat den installerade effekten för kärnkraft med 638 MW eftersom den andra reaktorn i Oskarshamn, O2, är tagen ur drift. Notera också att vi räknar bort den delen av gaskraften som ingår i störningsreserven (1360 MW):

 

Kraftslag Installerad effekt Tillgänglig effekt Tillgänglighetsgrad
Vattenkraft 16 184 13 756 85%
Kärnkraft 9 071 8 164 90%
Kärnkraft, Oskarshamn 2* 638 0 0%
Vindkraft 6 029 663 11%
Gasturbiner 246 221 90%
Gasturbiner i störningsreserven** 1 360 0 0%
Olje-/kolkondens 1 413 1 272 90%
Mottryck/kraftvärme 4 901 3 774 77%
Solkraft 134 0 0%
Summa 39 600 27 850 -

* Oskarshamn 2 antas vara ur drift (638 MW).

** Ca 1 360 MW ingår i störningsreserven som ska finnas tillgänglig för att hantera dimonsionerande fel som kan inträffa i det svenska elnätet.

 

Kolkraft och solenergi

I våra beräkningar gör vi bedömningen att kolkraft har motsvarande tillgänglighet som kärnkraft och gasturbiner nämligen 90%. För solenergi har vi valt att noll procent finns tillgängligt när effektbehovet vintertid är som störst. I Malmö går solen upp klockan 08:30 och går ner 15:37 vid midvintersolståndet den 21 december. Högst effektbehov uppstår vintertid före åtta och efter sexton då det alltså i hela Sverige fortfarande är mörkt.

  • Kolkraft, 90% tillgänglig effekt.
  • Solenergi, 0% tillgänglig effekt.

Svenska Kraftnät räknar med att det under vintern 2015/2016 finns 79 MW installerad solenergi i Sverige.

Beräkning av reglerkraft

När vi beräknar energi så startar vi först med en hypotesen att alla anläggningar med låga produktionskostnader körs så mycket som möjligt. All produktion i icke-styrbara produktionsanläggningar som överstiger årsmedelproduktionen antas gå på export. Vind och sol i det nordiska elsystemet är ofta korrelerat så därför går det inte att importera just dessa kraftslag senare i obegränsad omfattning. Begränsningen till medeleffekten bedöms ändå vara generöst tilltaget.

 

Elbehov minus produktion utan reglerkraft minus export ger alltså behovet av reglerkraft.

 

Vattenkraften antas kunna användas fullt ut som reglerkraft även om det i genom vattendomnar och andra fysiska begränsning i praktiken inte är möjligt. När vattenkraften inte räcker till kan gasturbiner eller annan reglerkraft köras under begränsad tid. Reservanläggningar som vissa gasturbiner och oljekondenskraftverk beräknas köras i försumbar omfattning. Kärnkraft och kolkraft, när den finns beräknas köras så många timmar som möjligt (ca 8 000 timmar per år).

Förenklingar

Simulatorn är tänkt att ge en känsla för begreppen installerad effekt, tillgänglig effekt och relationen till total energiproduktion. Vi tar inte hänsyn till följande saker

  • Överföringsförluster
  • Begränsningar i elnätet
  • Begränsningar i vattenkraftens reglerförmåga
  • Bara delvis tagit hänsyn till begränsningar för import/export

Dessa avgränsningar har gjorts för att göra simulatorn enkel att använda och ge största möjliga förståelse utan avkall på trovärdigheten i det större perspektivet.

Bränsle

Bränsleåtgång enligt följande tabell:

Produktionstyp Bränsle (gram/kWh) Källa
Kärnkraft 0.005 Vattenfall
Kolkraft 379 IEA
Oljekondens 331 Novator
Bioeldad kraftvärme 1000 Novator
Naturgas 187 EPA

Vindkraft, solenergi, och vattenkraft beräknas inte använda något bränsle.

Avfall

Kärnkraft genererar vid produktion avfall i form av använt kärnbränsle. Kolkraft och bioeldade kraftverk genererar fast avfall i form av aska.

Produktionstyp Avfall (gram/kWh) Källa
Kärnkraft 0.005 Vattenfall
Kolkraft 37 Novator
Bioeldad kraftvärme 15 Novator

Övriga produktionsslag antas ha lågt eller inget fast avfall.

Koldioxid CO2

Alla produktionsslag ger upphov till koldioxidutsläpp vid byggnation, bränsleutvinning, drift, rivning, etc. Utsläpp beräknas enligt livcykelmodellen. I första hand har vi använt Vattenfalls beräkningar och i andra hand valt andra källor. Koldioxidutsläpp i simulatorn beräknas enligt följande tabell

Produktionstyp Koldioxidutsläpp (gram/kWh) Källa
Kärnkraft 5 Vattenfall
Kolkraft 881 IEA
Oljekondens 993 Novator
Bioeldad kraftvärme 15 Vattenfall
Naturgas 515 EPA
Vindkraft 15 Vattenfall
Vattenkraft 9 Vattenfall
Solenergi 46 Wikipedia

Vattenkraft potential

Källa: SMHI Vattenkraft orörda älvar, Potential totalt (TWh) 35 Nyttjande tid (h) 4000 Fördelat på fyra älvar baserat på flöden ger följande potential per älv.

Älv Flöde (m3/s) Procent Energi (TWh) Effekt (MW)
Torneälven 388 35% 12.4 5 662
Kalixälven 295 27% 9.4 4 292
Piteälven 167 15% 5.3 2 420
Vindelälven 249 23% 7.9 3 607
Summa 1 099 100% 35 15 981

Mer om elnät

Elnät används för att distribuera el från elproducenter till konsumenter. Kostnaden för elnäten beror i huvudsak på två faktorer, avstånd mellan produktion och konsumtion och hur effektivt elledningarna utnyttjas (kapacitetsfaktor).

Ett elnät med korta avstånd mellan produktion och konsumtion ger ett relativt billigare elnät jämfört med ett elnät med långa avstånd.

Långa avstånd ger också betydande överföringsförluster. En tumregel är att 6-10 procent av elen förloras per 1000 km i en 400 kilovolt högspänningsledning.

Enligt världsbanken är de genomsnittliga förluster för svenska elnätet 7 procent eller ungefär 10 TWh vilket är jämförbart med vindkraftens produktion 2013.

Ett elnät med korta avstånd och hög utnyttjandegrad per ledning är därför avgörande för att hålla kostnaderna och överföringsförlusterna så låga som möjligt.

För en vanlig elkund är elnätskostnaderna inte sällan högre än kostnaden för själva elen (elhandelskostnaden).

Logg