Export och import över tid

Sverige är ett mycket exportberoende land. Idag exporterar vi varor och tjänster till ett värde som motsvarar 45 procent av BNP. Denna andel är betydligt högre nu än den var i början av 1990-talet, dock har den fallit tillbaka något sedan finanskrisen.

Diagrammet visar hur stor exporten är i förhållande till BNP. Ovanför diagrammet kan du också välja att visa hur importen har utvecklats. Det är också möjligt att visa statistiken uttryckt som andel av totalt export- respektive importvärde. Detta ger en bild av hur varuhandelns betydelse har utvecklats i förhållande till tjänstehandeln.

Värdet av exporten motsvarar idag 45 procent av BNP. Exporten av varor är större än exporten av tjänster, men tjänstehandeln har vuxit snabbare än varuhandeln.

Importen av varor och tjänster ligger på en lägre nivå än exporten, i allmänhet motsvarande cirka 40 procent av BNP.

Att Sverige har en stor utrikeshandel är ganska naturligt med tanke på att vi är ett litet land. Vi har helt enkelt inte alla råvaror som vi behöver, samtidigt som vi har ett överflöd av vissa andra råvaror. Genom att handla med omvärlden kan sådana obalanser rättas till. Vi producerar mer av det vi är duktiga på och importerar sådant som andra är bättre på att producera. På detta sätt leder utrikeshandeln till att produktionen i olika länder specialiseras i olika riktningar och att effektiviteten i världsekonomin därmed ökar.

Utrikeshandeln sker dock inte bara för att kompensera skillnader i råvarutillgångar. Den ger oss också tillgång till ett betydligt bredare utbud av produkter. Istället för att bara kunna välja mellan svenskproducerade bilar, kläder och matvaror kan vi välja fritt bland liknande produkter från världens alla hörn. Om ett företag i Tyskland producerar en vara som vi föredrar framför en liknande svenskproducerad vara, väljer vi den tyska och kan på så sätt känna oss mer nöjda med vårt inköp.

För att utländska importörer ska välja svenska produkter krävs alltså att produkterna är konkurrenskraftiga. De måste bland annat kunna produceras till kostnader som kan mäta sig med utländska producenter. I detta sammanhang spelar produktiviteten en stor roll samt vilka arbetskraftskostnader, alltså löner och skatter, landet har. Ytterligare en faktor som spelar in är valutan. En högt värderad krona gör att svenska exportvaror blir dyrare i utlandet, men också att de varor vi importerar blir billigare.

Alla dessa faktorer påverkar hur konkurrenskraftiga svenska produkter är på en global marknad. Tillsammans med andra centrala omständigheter som till exempel handelshinder, transportkostnader samt innovations- och utvecklingskraften i det svenska näringslivet, påverkar de gemensamt omfattningen på Sveriges utrikeshandel. 

Läs mer om: Exportandelar – internationellt