Prognoser om ekonomin

Under 2016 lämnade Sverige den långdragna lågkonjunktur som inleddes redan 2009 och gick in i en högkonjunktur. Redan i år bedöms dock tillväxten falla tillbaka och landa på lite drygt 2 procent och under 2018 spås BNP-tillväxten falla med ytterligare ett par decimaler.

Genom att använda data om hur ekonomin tidigare har utvecklats försöker ekonomer göra förutsägelser om framtiden. Sådana prognoser kan vara av stort värde när företag gör upp sina investeringsplaner, eller när Finansdepartementet försöker avgöra hur de offentliga finanserna kommer ett utvecklas.

Självfallet är prognoser alltid förknippade med osäkerhet. Modellerna fångar inte alla aspekter av verkligheten och dessutom kan oväntade händelser snabbt förändra förutsättningarna. Precis som med väderprognoser blir också samhällsekonomiska prognoser mer osäkra ju längre fram i tiden de sträcker sig.

Prognoserna för 2017 pekar överlag på en lägre BNP-tillväxt än under 2016. De flesta prognosmakare ligger på lite drygt 2 procent. Arbetslösheten bedöms hamna strax över 6,5 procent år 2017 samtidigt som antalet sysselsatta ökar med drygt 1 procent. Under 2018 bedöms tillväxttakten minska något ytterligare och arbetslösheten förväntas fortsätta sjunka med ett par decimaler.

Inflationen spås ligga kvar en bra bit under målet om 2 procent under 2017. Många prognosmakare menar att inflationsmålet inte heller kommer att uppnås under 2018.

Internationellt finns det flera osäkerhetsmoment som kan påverka utvecklingen framöver, bland annat Brexit och Donald Trumps valseger. Båda dessa händelser kan komma att inverka negativt på den internationella handeln. För länder som Sverige, som saknar stora hemmamarknader, skulle en sådan utveckling vara särskilt problematisk.