Prognoser om ekonomin

Sverige har under 2016 tagit sig ur den lågkonjunktur som landet befunnit sig i sedan 2009 och i en högkonjunktur. Prognoserna för året visar en BNP-tillväxt på mellan 3 och 4 procent och en arbetslöshet kring knappt 7 procent. Inflationen tros hamna runt 1 procent men förväntas bli högre under 2017.

Genom att använda data om hur ekonomin tidigare har utvecklats försöker ekonomer göra förutsägelser om framtiden. Sådana prognoser kan vara av stort värde när företag gör upp sina investeringsplaner, eller när Finansdepartementet försöker avgöra hur de offentliga finanserna kommer ett utvecklas.

Självfallet är prognoser alltid förknippade med osäkerhet. Modellerna fångar inte alla aspekter av verkligheten och dessutom kan oväntade händelser snabbt förändra förutsättningarna. Precis som med väderprognoser blir också samhällsekonomiska prognoser mer osäkra ju längre fram i tiden de sträcker sig.

Prognoserna för 2016 pekar överlag på en BNP-tillväxt mellan 3 och 4 procent. Arbetslösheten bedöms hamna kring knappt 7 procent samtidigt som antalet sysselsatta ökar med drygt 1,5 procent. Under kommande år bedöms tillväxttakten minska något och hamna mellan 2 och 2,5 procent. Arbetslösheten förväntas ligga kring samma nivå under 2017 som under 2016 medan sysselsättning bedöms öka i lägre takt än tidigare.

Inflationen under 2016 bedöms ligga klart under Riksbankens mål om 2 procent. I stort sett samtliga prognosinstitut bedömer att den snarare kommer att landa på omkring 1 procent. Inflationen bedöms dock öka under 2017 och hamna omkring 1,5 procent.

Det finns flera risker som kan dra ner utvecklingen framöver. För svensk del kvarstår till exempel osäkerheten kring bostadsmarknaden. Ett prisfall där skulle leda till negativa effekter på hushållens konsumtion och därmed dämpa BNP-tillväxten.