BNP - internationellt

Värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under en viss tid kallas bruttonationalprodukt, BNP. Sett över hela perioden från 1970 fram till idag har BNP utvecklats något svagare i Sverige än i många andra OECD-länder. Från mitten av 1990-talet har dock den svenska BNP-tillväxten varit något högre än OECD-snittet.

BNP mäter värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. Man använder det bland annat för att beskriva storleken på en ekonomi. När man talar om ekonomisk tillväxt syftar man oftast till hur mycket BNP vuxit procentuellt, antingen på årsbasis eller jämfört med föregående kvartal.

För svensk del har BNP ökat med i genomsnitt 2,1 procent per år sett från 1970 fram till idag. Efter 1990-talskrisen, från 1993 och framåt, har tillväxten varit högre och uppgått till i genomsnitt 2,6 procent per år. Det är i nivå med den årliga tillväxten i USA under denna period (2,5 procent) och något högre än genomsnittet för OECD-länderna (2,2 procent).

Under 2000-talet har vi haft två kännbara lågkonjunkturer. I början av 2000-talet sprack IT-bubblan vilket gav låg tillväxt, framförallt under 2001. En betydligt kraftigare smäll kom då den internationella finanskrisen bröt ut under 2008. Denna kris gav ett rekordstort fall i BNP under 2009. Under 2010 skedde sedan en återhämtning innan osäkerheten åter tog överhanden under 2011 och 2012. Lågkonjunkturen som följde finanskrisen visade sig bli ovanligt långdragen då det dröjde ända till 2016 innan den övergick i högkonjunktur.

Produktionsfallet 2009 syns även i världens totala BNP. Ur ett historiskt perspektiv framstår dock finanskrisen endast som ett mindre hack i den globala tillväxtkurvan. I genomsnitt har världs-BNP vuxit med 3,5 procent per år sedan 1960. Särskilt under 1960-talet var tillväxten hög. Merparten av de europeiska länderna hade under denna tid en tillväxt på fyra procent eller däröver. Även på flera andra håll i världen ökade den ekonomiska aktiviteten kraftigt. I Japan växte till exempel ekonomin med i genomsnitt 9,2 procent om året under 1960-talet.

Diagrammet ovan ger en bild av hur snabbt BNP i olika länder har vuxit över tiden. Är man istället intresserad av att veta hur stora olika ekonomier är kan man jämföra nivån på BNP uttryckt i en gemensam valuta, exempelvis dollarn (se diagram nedan). Enligt detta sätt att mäta är USA världens största ekonomi följt av Kina och Japan. Sverige hamnar på 22:e plats i listan.

Man kan också studera BNP för att få en bild över hur stort det ekonomiska välståndet är i olika länder. I så fall måste man dividera BNP med antalet invånare och även ta hänsyn till att prisnivåerna skiljer sig åt mellan olika länder. Ett mått som tar hänsyn till dessa aspekter är BNP per capita i köpkraftskorrigerade termer.