BNP - internationellt

Värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under en viss tid kallas bruttonationalprodukt, BNP. Sett över hela perioden från 1970 fram till idag har BNP utvecklats svagare i Sverige än i många andra OECD-länder. 

BNP mäter värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. Man använder det bland annat för att beskriva storleken på en ekonomi. När man talar om ekonomisk tillväxt syftar man oftast på hur mycket BNP vuxit procentuellt, antingen på årsbasis eller jämfört med föregående kvartal. För svensk del har BNP ökat med i genomsnitt 2,1 procent per år sett från 1970 fram till idag. 

Under 2000-talet har vi haft fyra kännbara lågkonjunkturer. I början av 2000-talet sprack IT-bubblan vilket gav låg tillväxt, framförallt under 2001. En betydligt kraftigare smäll kom då den internationella finanskrisen bröt ut under 2008. Denna kris gav ett rekordstort fall i BNP under 2009. Under 2010 skedde sedan en återhämtning innan osäkerheten åter tog överhanden under den europeiska skuldkrisen 2011 och 2012. Lågkonjunkturen som följde finanskrisen visade sig bli ovanligt långdragen då det dröjde ända till 2015 innan den övergick i högkonjunktur. Under 2020 kom coronakrisen och tillväxttakten för OECD länder sjönk mer under 2020 än under finanskrisen.

Ur ett historiskt perspektiv framstår dock kriserna endast som mindre hack i den globala tillväxtkurvan. I genomsnitt har världs-BNP vuxit med crika 3,5 procent per år sedan 1960. Särskilt under 1960-talet var tillväxten hög. Merparten av de europeiska länderna hade under denna tid en tillväxt på fyra procent eller däröver. Även på flera andra håll i världen ökade den ekonomiska aktiviteten kraftigt. I Japan växte till exempel ekonomin med i genomsnitt 9,2 procent om året under 1960-talet.

BNP-siffror ger inte bara information om hur snabbt olika ekonomier växer. De berättar också hur stora de är i förhållande till varandra. För att studera det kan man jämföra nivån på BNP uttryckt i en gemensam valuta. Enligt detta sätt att mäta är USA världens största ekonomi följt av Kina och Japan. Sverige hamnar på 23:a plats i listan, vilket framgår av diagrammet längst ner.

Man kan också studera BNP för att få en bild över hur stort det ekonomiska välståndet är i olika länder. I så fall måste man dividera BNP med antalet invånare och även ta hänsyn till att prisnivåerna skiljer sig åt mellan olika länder. Ett mått som tar hänsyn till dessa aspekter är BNP per capita i köpkraftskorrigerade termer.