Produktivitet och kostnader - internationellt

Hur mycket måste man betala en anställd för att producera en enhet av en vara eller tjänst? Svaret på den frågan beror både på hur hög produktiviteten är och hur höga arbetskraftskostnaderna är. Ekonomer kallar detta för enhetsarbetskostnader och hur dessa utvecklas är viktigt för ett lands internationella konkurrenskraft.

Produktiviteten mäter hur mycket som produceras under en arbetstimme och är därmed en viktig indikator över ett lands konkurrenskraft. En annan betydelsefull aspekt för konkurrenskraften är hur mycket man måste betala en anställd för en arbetstimme. Kombinerar man dessa båda delar, produktiviteten och kostnaden för arbetskraften, får man ett mått som beskriver hur mycket man måste betala arbetskraften för att framställa en enhet av en vara eller tjänst. Detta mått kallas för enhetsarbetskostnad.

Lite förenklat kan man säga att om produktiviteten ökar med 1 procent och lönerna stiger med 3 procent stiger enhetsarbetskostnaden med 2 procent. I ett sådant fall har nämligen arbetstagarna blivit 1 procent mer effektiva, men samtidigt måste arbetsgivarna betala 3 procent mer i lön. Arbetskraftskostnaden för att producera en enhet har därmed stigit.

Diagrammet visar hur enhetsarbetskostnaderna har utvecklats för olika länder sedan år 2000. Viktigt att komma ihåg är att dessa siffror avser hela ekonomin och att utvecklingen inom specifika sektorer kan skilja sig åt.

Som framgår av diagrammet har de svenska enhetsarbetskostnaderna tenderat att öka över tiden och sedan finanskrisen har de svenska enhetsarbetskostnaderna ökat snabbare än OECD-genomsnittet – en indikation om att lönerna har stigit snabbare än produktiviteten. Så länge företagen också kan höja priserna på sina produkter behöver dock inte detta vara ett problem. Det är nämligen producentpriserna som tillsammans med produktiviteten som sätter de långsiktiga ramarna för löneutrymmet.

Precis som produktiviteten kan enhetsarbetskostnader uppvisa stora kast på grund av tillfälliga nedgångar och uppgångar i efterfrågan. När man studerar enhetsarbetskostnader bör man därför försöka studera längre perioder, helst en hel konjunkturcykel.

En annan viktig sak att tänka på är att dessa enhetskostnader är beräknade i ländernas nationella valutor och även valutaförändringar har betydelse för hur väl inhemska företag kan konkurrera med utländska. Sänkta enhetsarbetskostnader betyder alltså inte per automatik att konkurrenskraften har förbättrats. Om valutan samtidigt har stärkts kan det ändå ha blivit svårare att konkurrera internationellt.