Industriproduktionens sammansättning

Industriproduktionen bromsade in kraftigt i samband med coronakrisen, men har sedan dess återhämtat sig. Under år 2023 har industriproduktionen fallit något för att sedan stabilisera sig.

Sverige har en bred industristruktur. Klassisk processindustri som skogsnäringarna samt kemi- och stålindustrin spelar fortfarande en central roll. Andra viktiga industrisektorer är skogsindustrin och transportmedelsindustrin. Tillverkningsindustrin svarar för nästan 20 procent av näringslivets förädlingsvärde som räknas in i bruttonationalprodukten, BNP. Industriproduktionen utgör därmed en mycket viktig del av svensk ekonomi.

Diagrammet ovan visar olika industrisektorers andel av det totala förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin. Några av de viktigaste branscherna finns inom den klassiska basindustrin: stål-, kemi- och skogsindustrierna. Dessa sektorer är dessutom ytterst betydelsefulla för Sveriges export.

En annan stor sektor utgörs av motorfordonsindustrin. Det är också inom denna som produktionen ökat mest under senare år (klicka på det mindre diagrammet för att se utvecklingen över tid). På grund av coronakrisen föll dock produktionen brant i näringslivet under det andra kvartalet 2020. Nedgången i fordonsindustrin var mycket uttalad. Andra sektorer, exempelvis skogsindustrin och kemiindustrin, påverkades inte lika mycket. Under det tredje kvartalet rekylerade produktionen igen.

Det kan vara svårt att avgöra vad som bör klassificeras som varuproduktion eller tjänsteproduktion. Produkter och företag förändras över tid. Före år 2015 räknades till exempel Ericsson AB som ett renodlat industriföretag i statistiken, medan det idag istället betraktas som ett i huvudsak tjänsteproducerande företag