Utlandsinvesteringar

När ett svenskt bolag köper upp ett utländskt innebär det ett utflöde av direktinvesteringar från Sverige. Omvänt skapas ett inflöde när ett utländskt företag köper en svensk verksamhet. Från år 2003 och framåt fanns en trend att direktinvesteringarna, både till och från Sverige, tenderade att öka. År 2008 kom ett trendbrott som en konsekvens av finanskrisen och den efterföljande internationella lågkonjunkturen.

Under slutet av 1990-talet skedde det stora in- och utflöden av direktinvesteringar till och från Sverige. Att direktinvesteringarna i Sverige ökade så kraftigt under denna period har flera förklaringar. Dels flyttade svenska företag verksamhet till utlandet och försökt växa på nya marknader genom utlandsförvärv, dels trädde Sverige in i EU år 1995 samt genomförde avregleringar inom exempelvis finanssektorn och tele- och elmarknaderna.

Vidare minskade EU-inträdet omvärldens oro över att investera i Sverige, bland annat eftersom Sverige blev en permanent och fullvärdig del av EU:s inre marknad.

Ser man till det totala bokförda värdet av utländska direktinvesteringar i Sverige är det EU-länderna som dominerar. Det bokförda värdet på deras direktinvesteringar i Sverige uppgick år 2022 till 2 509 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka två tredjedelar av de totala direktinvesteringstillgångarna. Också ur ett svenskt investeringsperspektiv är EU viktigast. Av det totala bokförda värdet på svenska direktinvesteringar i utlandet återfinns nästan 49 procent, 2 508 miljarder kronor, i andra EU-länder.