Investeringskvot – internationellt

Det som produceras i ett land kan antingen konsumeras, säljas till utlandet eller investeras för att kunna öka produktionen i framtiden. En god investeringsnivå är en nödvändighet för att inte tappa i konkurrenskraft.

Investeringskvoten beskriver hur mycket som investeras i förhållande till ekonomins storlek. Det handlar om hur mycket resurser som läggs på nya maskiner till industrin, ny infrastruktur, nya byggnader och så vidare. Investeringarna som görs idag påverkar hur mycket ekonomin kan producera i framtiden.

Om investeringsnivån är låg föråldras och slits produktionsapparaten ned. Företag som inte hänger med i den tekniska utvecklingen riskerar då att tappa i konkurrenskraft både på den inhemska marknaden och internationellt.

Investeringskvoten är naturligtvis konjunkturkänslig. Under nedgångar finns ofta vare sig behov eller resurser till att modernisera och utöka produktionsapparaten. För att ta viss hänsyn till sådana svängningar presenteras ett medelvärde för investeringskvoten, det vill säga investeringarna i förhållande till BNP , för de tre senaste åren i diagrammet ovan. Som framgår ligger Sverige en bra bit över EU-genomsnittet. Investeringskvoten ligger idag ungefär på samma nivå som innan finanskrisen 2008-2009 i Sverige. Inom EU var investeringarna något lägre än i Sverige efter finanskrisen. Om man studerar investeringarna exklusive bostadsinvesteringar har Sverige legat en bit över EU ända sedan mitten av 1990-talet.