Bostadspriser - Fastighetsprisindex

Utvecklingen på bostadsmarknaden är av stor betydelse både för hushållens privatekonomi och för den totala samhällsekonomin. I Sverige har priserna stigit kraftigt sedan slutet av 1990-talet.

Prisutvecklingen på bostadsmarknaden kan få stora effekter på hela samhällsekonomin. Det visar inte minst finanskrisen, som bröt ut med full styrka 2008. I många länder hade bostadspriserna då stigit kraftigt under ett antal år. De stigande priserna förde med sig en ökad skuldsättning bland hushållen. Även i Sverige ökade skuldsättningen under denna period. I princip går det att utläsa två parallella trender mot ökad skuldsättning och stigande bostadspriser ända sedan slutet av 1990-talet. Det är först 2007 som prisökningarna började att mattas av. Under 2013 började fastighetspriserna åter att stiga. Under 2014 och 2015 var uppgången mycket kraftig i inflationsjusterade termer, inte minst i Stockholm.

Prisutvecklingen på bostadsmarknaden påverkas av en mängd olika faktorer – till exempel ränteläget, hur svårt det är att beviljas lån, förändringar i skattesystemet, risken för arbetslöshet, inkomstutvecklingen och demografiska faktorer.

Bostadsmarknaden påverkar i sin tur den totala ekonomin genom hushållen, som tenderar att konsumera mer om priserna ökar. De ökade priserna gör nämligen att hushållens förmögenhet växer vilket kan tolkas som ett större konsumtionsutrymme. Stigande bostadspriser ökar dessutom låneutrymmet för hushållen eftersom värdet på deras säkerheter för lånen stiger. När bostadspriserna istället faller är mekanismen den omvända, med minskad konsumtion och minskad fart i ekonomin som följd.

Bostadsmarknaden påverkar också ekonomin via de finansiella marknaderna. När bostadspriserna faller och arbetslösheten stiger kan vissa hushåll få svårt med räntebetalningarna, samtidigt som lånen kan komma att överstiga värdet på bostaden. I ett sådant läge drabbas banker och andra kreditinstitut av förluster. Om förlusterna är betydande kan det bli fara för stabiliteten i hela det finansiella systemet. En sådan situation är naturligtvis mycket allvarlig och påverkar all kreditgivning negativt.

När det gäller hushållens skuldsättning och möjligheterna att klara räntebetalningarna är räntekvoten en viktig indikator i sammanhanget. Du kan läsa mer om den och hushållens skuldsättning här.