TTIP

Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) är det frihandelsavtal som just nu förhandlas mellan EU och USA. Målsättningen är att öka handeln och investeringarna mellan världens två största ekonomier.

Att ekonomier sluter frihandelsavtal med varandra är inget ovanligt, men få avtalsförhandlingar har blivit så uppmärksammade som TTIP. Det beror troligtvis på att förhandlingarna sker mellan världens två största ekonomier: EU och USA. Förhandlingarna inleddes år 2013 efter att en arbetsgrupp utvärderat hur ökat ekonomiskt samarbete över Atlanten skulle leda till ökad handel och investeringar och därmed skapa fler jobb och högre tillväxt

Tanken med TTIP är att avtalet ska främja internationell konkurrens, ekonomisk utveckling och ge fler arbetstillfällen. För att göra detta krävs det att både de tariffära och icke-tariffära handelshindren minskar.

I dagsläget är de tariffära handelshindren mellan EU och USA låga då den genomsnittliga tullavgiften ligger på omkring tre procent. Trots den relativt låga tullnivån finns det betydande icke-tariffära handelshinder. Många företag upplever problem med höga exportkostnader på grund av krånglig byråkrati, olika tekniska lösningar eller skillnader i standarder. Dessa skillnader har ofta uppkommit av olika historiska anledningar där det inte går att säga att det ena systemet är bättre än det andra, det finns till exempel ingen funktionsmässig förklaring till varför eluttagen har olika design i olika länder.

Liknande handelsbarriärer finns även inom andra områden, exempelvis läkemedelsindustrin där olika system har utvecklats i EU och USA för att ta fram säkra läkemedel. För att minska kostnaderna för importerande och exporterande företag, samt för konsumenterna som köper importerade varor, diskuteras bland annat hur man ska kunna harmonisera olika regelverk för att underlätta handeln. I en rapport från Kommerskollegium beskrivs de olika systemens utformning i några av de branscher där handeln mellan EU och USA är som störst.

Ett handelsavtal mellan EU och USA skulle inte bara leda till ett större utbyte av färdiga varor och tjänster, det skulle också göra det lättare för företag att direktinvestera på den andra sidan Atlanten. Det är dock inte helt klart hur utformningen av handelsavtalet kommer att se ut. Bland de frågor som har diskuterats livligt ingår utformningen av det rättsliga skyddet för investerare (ISDS). Du kan läsa mer om det på Kommerskollegiums hemsida.

Ett frihandelsavtal mellan EU och USA skulle inte bara gynna dessa två ekonomier utan skulle också påverka handeln med tredje land. En högre grad av samstämmighet angående standarder skulle göra det lättare för utvecklingsländer att dra nytta av storskalighetsfördelar eftersom de inte skulle behöva anpassa sin produktion efter två olika regelverk.