ISDS

ISDS står för Investor State Dispute Settlement och är en vanlig tvistlösningsmekanism i frihandelsavtal. Där regleras hur skiljedomsförfaranden mellan en investerare och stat ska gå till, var de ska hållas och vilka lagrum som gäller. Trots att klausulen är vanlig sker relativt få tvister inom ramen för ISDS.

De senaste åren har antalet tvister inom ramen för ISDS kretsat kring 50 stycken årligen. Antalet tvister har ökat över tid i takt med att allt fler avtal innehåller klausulen och att internationella investeringar ökar. Nästan alla bilaterala investeringsavtal (BIT) innehåller en ISDS-klausul och globalt finns mer än 3 000 investeringsavtal som innehåller sådana klausuler. Av dessa är drygt 1 400 applicerbara på EU:s medlemsstater. Sverige har idag BIT-avtal med 66 länder och i 63 av dessa ingår ISDS.

När det gäller utfallet av processerna har de svarande staterna hittills vunnit 43 procent av målen, 26 har slutat med förlikning och 31 procent har vunnits av investeraren. Svenska staten har aldrig varit svarande i en tvist. Svenska investerare har dock inom ramen för ISDS drivit processer mot stater i sju fall. Tre av dessa har vunnits av investeraren, ett har lett till förlikning, ett har avslutats av okänd anledning och två processer är ännu inte inledda.

Syftet med ISDS är att skapa ett stabilt klimat för internationella investeringar. Klausulen ger investerare ett skydd mot direkt expropriation men också mot andra typer av ojämlik och orättvis behandling. ISDS hindrar däremot inte stater från att stifta egna regler och lagar.

När det gäller exempelvis TTIP, frihandelsavtalet mellan Sverige och USA, kommer ISDS-klausulen inte hindra någon nation från att förbjuda vissa produkter eller lagstifta mot en viss typ av verksamhet. En fällande dom inom ISDS kan dessutom aldrig påverka lagstiftningen utan endast skadestånd kan utdömas. När det gäller TTIP är ISDS av speciellt intresse eftersom det i nuläget inte finns någon amerikansk lagstiftning som direkt förbjuder diskriminering av utländska investerare.

Tvisterna löses i ett skiljedomsinstitut som exempelvis International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID) eller United Nations Commission on International Trade Law (UNCITRAL). Även i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) har tvister avgjorts.