Reporäntan

-0,50Procent
feb-17

Reporäntan är Riksbankens styrränta och den ligger för närvarande på -0,50 procent. Reporäntan har genom åren gradvis höjts och sänkts efter hur Riksbanken har bedömt utvecklingen av konjunkturen och inflationsutsikterna. På senare år har finans- och skuldkrisen haft stor påverkan på räntebesluten och sedan februari 2015 har räntan varit negativ.

Riksbanken har sedan 1993 som sin huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Sedan 1999 är detta också lagstadgat. Det fasta penningvärdet ska upprätthållas genom att Riksbanken ser till att inflationstakten hålls stabil på en låg nivå. Inflationstakten, mätt som förändring av konsumentprisindex, KPI, ska hållas på 2 procent per år. Riksbankens sätt att påverka inflationstakten är genom justeringar av styrräntan, i Sverige kallad reporäntan.

Förenklat kan man säga att reporäntan fungerar som en gas och broms inom samhällsekonomin. Riksbanken gör återkommande bedömningar av det svenska och internationella konjunkturläget, och tar beslut om reporäntan främst baserat på förväntningar om den framtida inflationsutvecklingen.

Om Riksbanken bedömer att de behöver dämpa det framtida inflationstrycket höjs reporäntan. Eftersom bankernas utlåningsräntor följer reporäntan så medför detta troligtvis en minskad investeringsvilja, dämpad konsumtion och sjunkande börskurser. Detta minskar i sin tur det allmänna efterfrågetrycket och då även inflationen. En höjning av reporäntan kyler av ekonomin för att undvika överhettning under en högkonjunktur. På så vis antas en högkonjunktur kunna förlängas.

Omvänt ska en sänkt reporänta bidra till att marknadsräntorna sjunker. Sjunkande marknadsräntor ger ökad vilja att konsumera och investera. Följden blir ökade tillgångspriser, ökad belåning, ökad produktion och ett tryck uppåt på den allmänna prisnivån, det vill säga ett ökat inflationstryck. En sänkt reporänta kan fungera som stimulans i en lågkonjunktur.   

Viktigt att poängtera är att en räntejustering inte får genomslag direkt inom ekonomin. Det kan ta upp till 12-24 månader innan räntejusteringen slår igenom fullt ut. Det som i huvudsak styr Riksbankens beslut är därför inte dagens inflation utan förväntningar om framtida inflation.