Inflation - internationellt

Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger i ekonomin, eller att de varor och tjänster vi konsumerar blir dyrare. Inflationen har stigit kraftigt det senaste åren i många länder, men har börjat komma ner mot inflationsmålet på två procent. 

Inflation innebär att prisnivån ökar

Inflationstakten mäts vanligtvis genom att se hur snabbt konsumentprisindex (KPI) stiger. KPI anger prisnivån på en korg av varor och tjänster och ska avspegla hushållens faktiska konsumtion. Om hushållen köper mycket av en viss vara eller tjänst får den en högre vikt i indexet.

Under 1970-talet ökade inflationen kraftigt i hela världsekonomin. Viktiga faktorer bakom detta var oljekriserna 1973 och 1979. Än idag är det så att när priset på olja stiger får det stora följdverkningar på priserna eftersom olja ingår som insatsvara i ett stort antal produkter. 

Hög inflation är dåligt för tillväxten

När inflationen är hög leder det ofta till osäkerhet och återhållsamhet vad gäller investeringar. Hög inflation anses därför generellt som negativt för en ekonomis tillväxtmöjligheter. För att möta inflationen stramade många OECD-länder upp den ekonomiska politiken under 1980-talet, vilket innebar att prisökningarna dämpades.

Medan inflationen i OECD-länderna successivt kom ner till en lägre nivå upplevde Sverige en kraftig inflationsökning under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Huvudförklaringen var en mycket expansiv ekonomisk politik finansierad med stora budgetunderskott, generösa löneökningar, kombinerat med återkommande devalveringar av kronan.

I början av 1990-talet lade Sverige till slut om politiken i syfte att stabilisera priserna. Bland annat antog Riksbanken år 1995 ett inflationsmål på 2 procent. Detta tillsammans med en hårdare internationell priskonkurrens har bidragit till att inflationen sedan dess legat på en historiskt sett låg nivå, både i Sverige och i omvärlden. Under senare år har inflationstakten många gånger varit väldigt låg i Sverige. Under finanskrisen 2008-2009 och i dess efterspel berodde detta i hög grad på svag efterfrågan. Att inflationstrycket var lågt långt efter krisen beror dock på andra faktorer. Till exempel ökade den internationella konkurrensen från e-handeln och överlag var det svårt för företagen att höja priserna i de tuffa konkurrensförhållanden som rådde. Under corona-pandemin uppstod flaskhalsar i transportkedjor, vilket tillsammans med stigande energipriser fick inflationen att stiga krafitgt i många länder under 2021 och 2022. 

Deflation i vissa länder och hyperinflation i andra

I diagrammet till höger finns årsdata för ett stort antal länder och bland dem återfinns både exempel på länder som upplevt problem med deflation, det vill säga fallande priser, och länder som haft det motsatta problemet – hyperinflation. Japan är ett exempel på en deflationsekonomi, där prisnivån sjunkit under flera år under 2000-talet. Brasilien och Argentina är exempel på länder som under 1980- och 1990-talen upplevde hyperinflation.