Sysselsättningsgrad

68,1 procent
feb-24

68,1 procent av befolkningen 15-74 år var sysselsatt i februari. I trendjusterade siffror låg andelen på 69,1 procent.

Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen som är sysselsatt. I internationella jämförelser används oftast åldersgruppen 15-74 år, vilket också är gruppen som visas i diagrammet här ovanför. I februari uppgick sysselsättningsgraden till 69,1 procent och den säsongsjusterade trendsiffran låg på 69,1 procent.

Coronapandemins effekter på sysselsättningstalen syns tydligt i tidserien här ovanför. Effekterna mildras dock av att anställda som delvis sänkt sin arbetstid via systemet för korttidspermittering fortfarande räknas som sysselsatta i statistiken.  

På årsbasis har sysselsättningsgraden legat relativt stabil på omkring 65 procent under 2000-talet, med undantag för en tydlig minskning i samband med finanskrisen 2009. När konjunkturen åter vände uppåt började sysselsättningsgraden att öka gradvis igen. Under år 2023 var 69,4 procent av befolkningen 15-74 år sysselsatt.

Andelen sysselsatta varierar normalt på kort sikt och i månadsserien ser man tydligt att sysselsättningsgraden är som högst i juli varje år. Det beror bland annat på att det under sommaren anställs fler semestervikarier. Vid jämförelser från en månad till en annan ger den säsongsrensade trenden därför en bättre överblick.

I miniatyrdiagrammet kan du välja att se den längre tidsserien som även visar nivån för fler åldersgrupper. Som tydligt framgår är sysselsättningsgraden i åldersgruppen 15-74 år lägre än i åldersgruppen16-64 år. Det beror på att åldersgruppen 15-74 år innehåller fler pensionärer och fler studerande. Läs mer om detta här.

För gruppen 16-64 år ökade sysselsättningsgraden under 70-talet i och med att allt fler kvinnor började arbeta. Sysselsättningsgraden fortsatte att stiga stadigt fram till år 1990 med den hittills högsta nivån, för att sedan drastiskt falla från drygt 83 procent till knappt 72 procent på endast fyra år. En förklaring till fallet är att konjunkturnedgången under 90-talskrisen ledde till högre arbetslöshet, men också att andelen som valde att utbilda sig ökade.