Sysselsättning bland äldre

211 000 personer i åldern 65-74 år var sysselsatta under år 2023. Sysselsättningen bland äldre har stigt med nära 70 procent under de senaste tio åren. Under samma tidsperiod har även sysselsättningsgraden ökat från cirka 15 till dryga 20 procent.

I takt med att livslängden ökar växer andelen äldre i befolkningen. Medellivslängden var år 2023 nära 85 år för kvinnor och drygt 81 år för män. Fram till år 2070 beräknar Statistiska centralbyrån att medellivslängden kommer öka med ytterligare drygt fem år för kvinnor och med nästan sju år för män.

När andelen pensionärer i befolkningen ökar måste varje arbetande person försörja fler. På sikt är inte den här utvecklingen hållbar, vilket konstaterades i Pensionsåldersutredningen 2013. För att förhindra att försörjningsbördan ökar behöver vi arbeta högre upp i åldrarna.

De senaste åren har ett flertal reformer genomförts för att öka sysselsättningen bland äldre. I september 2001 ändrades lagen om anställningsskydd (LAS) så att tillsvidareanställda fick rätt men inte skyldighet att behålla sin tjänst fram till 67 års ålder. Från och med januari 2003 gäller denna regel för alla kollektivavtal. I januari 2007 sänktes arbetsgivaravgiften och egenavgiften för personer över 65 år från 26,37 till 10,21 procent. Samtidigt infördes ett förhöjt jobbskatteavdrag för personer över 65 år. År 2016 höjdes arbetsgivaravgiften tillfälligt för att under 2019 återgå till 10,21 procent.

Under de senaste åren har både sysselsättningen och sysselsättningsgraden bland äldre ökat. Det är framförallt antalet anställda som ökat, men andelen företagare är fortfarande långt högre än i övriga åldersgrupper. Något annat som också utmärker gruppen är att sysselsättningsgraden ökade även under finanskrisen 2008-2009 medan den minskade något i yngre åldersgrupper. Detta gällde även under coronapandemin. 

Man bör dock ha i åtanke att sysselsättning inte är samma sak som att jobba heltid. Majoriteten av de sysselsatta i åldern 65-74 år jobbar mindre än 35 timmar per vecka.