Löneutrymme

Hur mycket arbetskraftskostnaderna kan öka avgörs på sikt av hur mycket produktiviteten och priserna stiger. Under senare år har arbetskraftskostnaderna i näringslivet ökat mer än vad löneutrymmet egentligen medger.

När man talar om löneutrymme brukar man mena hur mycket lönerna kan stiga utan att näringslivets lönsamhet eller sysselsättningen tar stryk. En hållbar löneökningstakt helt enkelt. Med lön avser man inte enbart själva lönen utan hela arbetskraftskostnaden, inklusive sociala avgifter.

Det finns ingen formel som exakt visar hur mycket arbetskraftskostnaderna kan stiga under ett givet år. Däremot finns en tumregel som gäller för lite längre perioder. Den säger att löneutrymmet bestäms av hur mycket produktiviteten och priserna ökar. Att det är just dessa faktorer som är avgörande beror på att produktiviteten mäter hur mycket vi producerar per arbetad timme och priserna anger hur mycket betalt företagen får för de varorna och tjänsterna. Om vi producerar mer och priserna stiger kan även arbetskraftskostnaderna stiga.

Som framgår av diagrammet ovan har detta samband hållit relativt väl över tiden. De reala arbetskraftskostnaderna, som justerats för utvecklingen av förädlingsvärdepriset i näringslivet, har följt produktiviteten under långa perioder. Arbetskraftskostnaderna har ökat i nivå med löneutrymmet. Under senare år har dock denna följsamhet inte varit lika stark. Det som inträffat är att produktiviteten bromsat in samtidigt som arbetskraftskostnaderna fortsatt att stiga i ungefär samma takt som tidigare.

Utvecklingen kan även illustreras i tabellform. Mellan 2000 och 2010 steg produktiviteten i näringslivet med i genomsnitt 2,0 procent om året. Samtidigt ökade förädlingsvärdepriset med 1,4 procent om året. Lägger man ihop dessa uppgår löneutrymmet till 3,4 procent om året. Detta överensstämmer exakt med den faktiska ökningen av arbetskraftskostnaderna. Samma följsamhet ses dock inte för perioden efter 2010. Istället för att då bromsa in har arbetskraftskostnaderna fortsatt att öka i samma takt som tidigare (3,4 procent), trots att både produktiviteten och priserna stigit betydligt långsammare än tidigare.

Löneutrymme och faktisk ökning av arbetskraftskostnader i näringslivet

Årlig genomsnittlig ökning, procent

2000-20102010-2015
+ Produktivitet2,01,5
+ Priser*1,41,0
= Löneutrymme3,42,5
Faktisk arbetskraftskostnad3,43,4
Källa: SCB (NR) samt vissa beräkningar av Ekonomifakta
* Avser den implicita producentprisdeflatorn för näringslivet.

För tillverkningsindustrin, som genom Industriavtalet ska verka normerande för lönebildningen, har utvecklingen varit mer balanserad under 2000-talet. I tabellen nedan framgår att produktiviteten och priserna inom industrin ökade med sammanlagt 3,8 procent om året mellan 2000 och 2010, vilket kan jämföras med arbetskraftskostnaderna som steg med 3,5 procent. Efter 2010 har arbetskraftskostnaderna fortsatt att öka i samma takt: 3,5 procent om året – en något högre siffra än löneutrymmet (3,2 procent).

Löneutrymme och faktisk ökning av arbetskraftskostnader i tillverkningsindustrin

Årlig genomsnittlig ökning, procent

2000-20102010-2015
+ Produktivitet4,91,5
+ Priser*-1,11,7
= Löneutrymme3,83,2
Faktisk arbetskraftskostnad3,53,5
Källa: SCB (NR) samt vissa beräkningar av Ekonomifakta
* Avser den implicita producentprisdeflatorn för tillverkningsindustrin.