Lönespridning - internationellt

Relationen mellan 90:e och 10:e percentilen visar hur stor lönespridningen är i ett land, det vill säga hur många låga löner det går på en hög lön. I länder med en hög kvot är skillnaden mellan höga och låga löner stor. I länder med låg kvot är lönespridningen liten. Sverige är bland de länder med lägst lönespridning i OECD.

I diagrammet ovan visas lönespridningen i olika länder i form av en kvot mellan 90:e och 10:e percentilen samt en kvot mellan medianen (den 50:e percentilen) och den 10:e percentilen. 10:e percentilen är det värde som 10 procent av alla observationer understiger eller motsvarar. 90:e percentilen är det värde som 90 procent av observationerna motsvarar eller understiger.

Kvoten mellan den 90:e och den 10:e percentilen visar med andra ord hur många låga löner det går på en hög lön. Uttryckt annorlunda visar detta om det finns en stor lönespridning mellan de som tjänar lite och mycket. En hög kvot behöver inte bero på att de med låga löner tjänar lite utan kan också bero på att de med höga löner tjänar mycket. Om man vill ta reda på hur stor lönespridningen är i ett land kan det därför vara mer relevant att jämföra låga löner med medianlönen eftersom det ger en bättre bild av nivån på de låga lönerna.

Sverige är det land som har minst skillnad mellan låga och höga löner. Störst lönespridning är det i Chile, där går nästan sex låga löner på en hög lön. Sverige har också den lägsta lönespridningen sett till kvoten mellan medianen och den 10:e percentilen. I Sverige är medianlönen 36 procent högre än den 10:e percentillönen.

Notera att statistiken i diagrammet avser bruttolön. Progressiv beskattning gör att skillnaderna mellan höga och låga nettolöner blir mindre. Skillnader i lönespridning mellan länder beror bland annat på olikheter i systemen för lönebildning