Kvinnor på arbetsmarknaden - internationellt

Sysselsättningsgraden bland kvinnor i EU ligger på 65,3 procent för åldersgruppen 20-64 år. Det är 11,5 procentenheter lägre än bland män i samma ålder. Sverige har den högsta kvinnliga sysselsättningsgraden inom EU på 79,2 procent. Lägst ligger Grekland där endast 46,8 procent av kvinnorna arbetar.

I samtliga av EU:s medlemsländer har kvinnor en lägre sysselsättningsgrad än män. Bland kvinnor i åldern 20-64 år låg EU-snittet år 2016 på 65,3 procent medan 76,8 procent av männen var sysselsatta. Inför år 2020 har EU satt upp ett sysselsättningsmål som säger att 75 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt, det vill säga ha anställning eller vara egenföretagare. För att uppnå det målet är det viktigt att fler kvinnor kommer in på arbetsmarknaden.

I många länder är skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad stor. Skillnaden är som störst i Malta där männens sysselsättningsgrad är nästan 30 procentenheter högre än kvinnornas. Lägst skillnad uppvisar Litauen där gapet mellan män och kvinnor ligger på omkring två procentenheter. Även i övriga nordiska länder är skillnaderna små. Här kan du läsa mer om skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män i Sverige.

Sverige har den högsta kvinnliga sysselsättningsgraden inom EU. Bland de länder med högst sysselsättningsgrad återfinns även Tyskland, Litauen och Danmark.

Det finns dock stora skillnader mellan länder när man ser till hur vanligt det är med deltidsanställningar. Trots att sysselsättningsgraden i Nederländerna är hög arbetade 77 procent av de sysselsatta kvinnorna deltid år 2012. I Sverige var 39 procent av de sysselsatta kvinnorna deltidsanställda och EU-snittet låg på drygt en tredjedel.

Det finns många olika faktorer som påverkar kvinnors sysselsättning. Bland annat kan rätten till föräldraledighet och tillgången till förskola påverka föräldrars beslut att arbeta eller stanna hemma, men även sociala och kulturella normer kan spela in.