Utbildningsnivå - utrikes födda

Det finns stora skillnader i utbildningsbakgrund inom gruppen utrikes födda. Trots att andelen högutbildade är lika hög bland utrikes som inrikes födda finns det också en stor grupp med mycket låg utbildningsnivå. Ungefär hälften av deltagarna i etableringsuppdraget saknar gymnasiekompetens.

Bland utrikes födda ingår både vuxna som nyss har kommit till Sverige och personer som har bott i Sverige sedan de var barn. Skälen till invandring skiljer sig åt och kan till exempel bero på arbete, studier, att anhöriga bor i Sverige eller att de tvingats fly från sina hemländer. Att det är personer med olika bakgrund blir tydligt då man ser till utbildningsnivån i gruppen. Samtidigt som andelen med eftergymnasial utbildning ligger på samma nivå som i den inrikes födda delen av befolkningen är det vanligare med mycket låg utbildningsnivå bland utrikes födda. 10 procent av de utrikes födda 16-64 år har förgymnasial utbildning som är kortare än nio år, det vill säga saknar grundskolekompetens. Av personer födda i Sverige är denna andel knappt en procent.

Skillnaderna i utbildningsbakgrund gör det svårt att prata om utrikes födda som en samlad grupp. Personer med hög och låg utbildning står inför olika hinder på arbetsmarknaden vilket kan ses i sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistiken. Personer med låg utbildning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än personer med högre utbildning. En bidragande faktor kan vara att det finns få enkla jobb på den svenska arbetsmarknaden som inte kräver längre utbildning.

Utbildningsnivån skiljer sig mellan olika invandringsgrupper. Arbetskraftsinvandrare har ofta längre utbildning medan flyktinginvandrare ofta har kortare utbildning. I miniatyrdiagrammet kan du välja att se hur utbildningsnivån fördelar sig bland personer som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. De som deltar i etableringsuppdraget är flyktingar eller skyddsbehövande vuxna som nyligen blivit beviljade uppehållstillstånd samt deras anhöriga. Av dessa har hälften enbart förgymnasial utbildning. Av dem saknade omkring två tredjedelar grundskolekompetens.

I många länder har yngre personer längre utbildning än äldre. Ålderssammansättningen bland personer som kommer till Sverige påverkar därför den genomsnittliga utbildningsnivån bland utrikes födda. Utbildningsnivån påverkas också om de vanligaste födelseländerna förändras. Om en stor andel nyanlända kommer från länder med låg genomsnittlig utbildningsnivå kan det leda till en lägre genomsnittlig utbildningsnivå i hela gruppen. I tabellen nedan visas det genomsnittliga antalet skolår hos den vuxna befolkningen i de vanligaste födelseländerna för flyktinginvandrare. 

Genomsnittligt antal utbildningsår hos den vuxna befolkningen (25 år och äldre) i de sex vanligaste ursprungsländerna för flyktinginvandrare 2014. Utbildningsstatistiken avser år 2013.

Antal utbildningsår
1. Syrien6,6
2. Eritrea3,4
3. Afghanistan3,2
4. Somalia*
5. Iran7,8
6. Irak5,6
Källa: UNDP
* Data för Somalia saknas.