Sysselsättningsgrad - utrikes födda

Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är lägre än bland inrikes födda. Lägst är den bland lågutbildade och personer som nyligen kommit till Sverige. Sysselsättningsgraden ökar när vistelsetiden i Sverige ökar men når aldrig upp till samma nivå som bland inrikes födda. Mest problematisk är situationen för personer som saknar gymnasieutbildning.

Andelen sysselsatta är lägre bland utrikes än inrikes födda. Som lägst är den bland personer som nyligen kommit till Sverige eftersom det tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden. I perioder då invandringen är hög kan man därför vänta sig att sysselsättningsgraden för hela gruppen utrikes födda minskar eftersom sammansättningen i gruppen förändras.

För att få en bild av hur lång tid det tar för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden kan man dela upp sysselsättningsgraden efter vistelsetid i Sverige. Under de första åren är andelen som arbetar mycket låg. Det beror delvis på att det är många som deltar i olika former av utbildning och därför står utanför arbetskraften. I och med att vistelsetiden ökar blir fler och fler sysselsatta. Sysselsättningsgraden når dock inte upp till samma nivå som för inrikes födda. I knappvalet ovanför diagrammet kan du välja att se den genomsnittliga sysselsättningsgraden för inrikes och utrikes födda uppdelat på utbildningsnivå. 

Sysselsättningsgraden för utrikes födda är högst bland personer som kom till Sverige som barn. Detta bidrar till att sysselsättningsgraden för utrikes födda ökar när vistelsetiden ökar. Av personer som har bott i Sverige i över 30 år ingår även personer som kom till Sverige som barn och som helt eller delvis har genomgått sin utbildning i svensk skola.

Även utbildningsnivå påverkar andelen som arbetar. Personer med eftergymnasial utbildning har lättare att få jobb än personer med kortare utbildning. Som svårast är det för personer som saknar gymnasieutbildning. Då Sverige har den lägsta andelen enklare jobb i EU finns det få jobb som dessa personer kan utföra. Enligt OECD hänger den låga andelen enklare jobb ihop med att vi har höga lägstalöner som gör vissa jobb olönsamma. Detta får till följd att personer med kort utbildning ofta helt stängs ute från arbetsmarknaden. Då utrikes födda med förgymnasial utbildning ofta saknar grundskolekompetens är de en speciellt utsatt grupp.