Sjukskrivna

196 923Samtliga sjukfall
2016

I början av 00-talet utmärkte Sverige sig som ett land med stor ohälsa. Mellan åren 1998 och 2002 nästan fördubblades sjukdagarna. Idag ligger antalet sjukskrivna på under 200 000 personer, men trenden är återigen stigande. 

Sjukförsäkringssystemet utgör en integrerad del av de svenska socialförsäkringarna. En hög sjukfrånvaro innebär, förutom personligt lidande, också höga sjukförsäkringskostnader och produktionsförluster.

Antalet sjukskrivna har varierat markant över åren. Dels beroende på konjunkturläget och förändringar i regelverken, men även demografiska förändringar har påverkat antalet sjukskrivningar. En ökande andel äldre personer i arbetskraften kan till exempel leda till fler sjukskrivningar.

Det har skett flera förändringar i sjukförsäkringssystemet under den tidsperiod som visas i diagrammet. Den senaste större reformen genomfördes år 2008. Målet med reformen var bland annat att förkorta sjukskrivningsperioderna genom att införa kontroller av den sjukskrivnes arbetsförmåga med vissa fastställda tidsintervall: 90, 180 och 365 dagar. Förutom schemalagda uppföljningskontroller var den största förändringen införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan där olika krav ställs på den sjukskrivnes arbetsförmåga beroende på hur länge sjukskrivningen har varat.

Innan februari 2016 kunde man som längst vara sjukskriven i 914 dagar, det vill säga två och ett halvt år, med vissa undantag för allvarligt sjuka. Efter det övergick ärendet till Arbetsförmedlingen och den sjukskrivne fick delta i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion (ALI). Från och med februari 2016 har den bortre tidsgränsen avskaffats och ALI börjat fasas ut.

Förändringarna i korthet

  • År 1990 var ersättningsgraden 90 procent av den sjukpenninggrundade inkomsten och ersättning betalades från den första dagen.
  • I mars 1991 sänktes ersättningsgraden till 65 procent under de tre första dagarna för att sedan vara 80 procent fram till dag 91 i sjukfallet då ersättningsnivån höjdes till 90 procent.
  • Från och med 1992 fick arbetsgivarna betala så kallad sjuklön under de två första veckorna i ett sjukfall.
  • En karensdag infördes i april 1993 samtidigt som ersättningsnivån för långa sjukfall över 91 dagar sänktes till 80 procent.
  • Under åren 1996-1997 var ersättningsgraden 75 procent för alla ersatta dagar i sjukperioden.
  • År 1997 fram till och med första kvartalet 1998 utökades sjuklöneperioden till 28 dagar men återställes därefter till 14 dagar igen.
  • År 1998 återställdes nivån till 80 procent.
  • I juli 2003 sänktes ersättningsgraden till 77,6 procent, alltså 80 procent av 97 procent av den sjukpenninggrundade inkomsten. Sjuklöneperioden förlängdes till 3 veckor.
  • År 2005 höjdes ersättningsgraden till 80 procent igen och sjuklöneperioden sänktes till 2 veckor igen. Detta år infördes den så kallade medfinansieringen som innebar att arbetsgivarna fick stå för 15 procent av utgifterna för sjukpenningen för heltidsfall längre än 14 dagar. De kompenserades dock genom sänkta arbetsgivaravgifter.
  • Medfinansieringen avskaffades år 2007 och Försäkringskassan betalar ut sjukpenning från dag 15.
  • I juli 2008 genomfördes förändringar av sjukvårdssystemet. Rehabiliteringskedjan infördes vilket innebär att under dag 1-180 har den sjukskrivne rätt till sjukpenning om hon/han inte kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat arbete som arbetsgivaren kan erbjuda. Efter dag 180 avgör Försäkringskassan om den sjukskrivne kan utföra något annat arbete på arbetsmarknaden. Under de första 365 dagarna är sjukpenningen 80 procent av den sjukskrivnes sjukpenninggrundade inkomst. Efter 365 dagar sänks sjukpenningen till 75 procent. Reformen innebär också att en sjukskrivningsperiod normalt inte kan vara längre än 914 dagar. Därefter övergår den sjukskrivnes ärende till arbetslöshetsförsäkringen.
  • År 2010 blev det möjligt att i undantagsfall bevilja sjukersättning för mer än 914 dagar.
  • År 2012 infördes två nya förmåner – sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall – för personer med låg inkomst eller som helt saknar inkomst.
  • I februari 2016 avskaffades den bortre tidsgränsen i sjukskrivningen.