Befolkningsstruktur

Sveriges befolkning blir, i likhet med många andra länder, allt äldre. Fram till år 2060 beräknas andelen äldre öka kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Samhället möter nya utmaningar när färre personer ska försörja allt fler.

Idag bor ca 10 miljoner personer i Sverige. 57 procent av dem beräknas år 2017 vara mellan 20-64 år och i arbetsför ålder. De övriga 43 procenten utgörs av barn och unga under 20 år samt av äldre över 65 år.

Den demografiska försörjningskvoten visar hur många personer en person i arbetsför ålder behöver försörja utöver sig själv. I diagrammet ovan kan man följa hur kvoten utvecklats över tid men även hur stor del av kvoten som utgörs av respektive undergrupp.

Idag ligger försörjningskvoten på 76, det vill säga att på 100 personer i arbetsför ålder, 20-64 år, går det 76 personer som antingen är yngre eller äldre. Närmare bestämt är 41 av dessa yngre än 20 år och 35 är äldre än 65 år.

Fram till 2060 beräknas befolkningen öka till cirka 13 miljoner. Befolkningens ålderssammansättning kommer under denna period också att förändras. Framförallt kommer andelen äldre över 65 år öka och förväntas 2060 uppgå till 25 procent av befolkningen. Det här skulle i så fall innebära att den demografiska försörjningskvoten stiger till 92. Hur befolkningens sammansättning har sett ut tidigare och förväntas se ut 2060 kan du studera genom att klicka på de mindre diagrammen.

Viktigt att ha i åtanke är att den demografiska försörjningskvoten är en ren mekanisk beräkning. Den tar inte hänsyn till hur sysselsättning och välfärdsproduktion faktiskt sker. Personer som är yngre än 20 år kan naturligtvis också arbeta, liksom personer över 65 år, medan personer mellan 20-64 år kan vara arbetslösa eller stå utanför arbetskraften. Siffrorna ger således endast en fingervisning om hur de framtida behoven kommer att utvecklas och säger inget om hur välfärden kommer att finansieras.

Här kan du läsa mer om sysslesättning och arbetslöshet i olika åldersgrupper.