Arbetslöshet och sysselsättning i statistiken

Vem som räknas som vad på arbetsmarknaden är inte alltid så enkelt att avgöra. Det finns en mängd olika mått att mäta befolkningens aktivitet på. Det krävs till exempel mer än att bara vara utan jobb för att räknas som arbetslös. SCB utför månadsvis arbetskraftsundersökningar (AKU) som ger det officiella sysselsättnings- och arbetslöshetstalet. Här reder vi ut definitionerna och svarar på vanliga frågor kring arbetsmarknaden

Arbetskraften

För att få rätsida på arbetsmarknadens definitioner behöver man först reda ut vilka som räknas till arbetskraften och inte. Arbetskraften är inte detsamma som befolkningen och inte heller den del av befolkningen som är i arbetsför ålder. Arbetskraften innefattar enbart personer som är sysselsatta och arbetslösa

  

Sysselsatta och sysselsättningsgrad

En person som utfört minst en timmes arbete under en mätvecka, antingen som anställd, företagare eller medhjälpare i ett familjeföretag, räknas som sysselsatt. Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatt. När man säger befolkningen i arbetsför ålder menar man vanligtvis personer i åldern 15-74 år, men ibland används även åldersspannen 16-65 år eller 20-65 år.

För att exemplifiera sysselsättningsgraden kan man tänka sig ett samhälle med totalt 130 invånare där 100 personer är mellan 15-74 år gamla och 60 personer är sysselsatta. Sysselsättningsgraden blir då 60 procent (60/100).

Arbetslösa och arbetslöshet

Personer som inte är sysselsatta men som kan börja jobba inom 14 dagar och aktivt sökt jobb de senaste fyra veckorna eller väntar på att påbörja ett nytt jobb inom tre månader räknas som arbetslösa. Arbetslöshet kan uttryckas som antalet arbetslösa och som andelen arbetslösa av arbetskraften. Arbetslöshet mäts alltså inte mot befolkningen i arbetsför ålder som sysselsättningsgraden utan mot arbetskraften (det totala antalet sysselsatta och arbetslösa personer i befolkningen).

För att sätta arbetslöshetsmåttet i ett sammanhang kan tänka sig ett samhälle med 100 personer i arbetsför ålder. 60 personer är sysselsatta och 20 personer är arbetslösa. Arbetslösheten uppgår då till 25 procent (20/80).

Personer utanför arbetskraften

Personer som är i arbetsför ålder men som inte räknas som sysselsatta eller arbetslösa ingår alltså inte i arbetskraften över huvud taget. Det är dock vanligt att folk rör sig mellan grupperna, inte minst studenter. En student som inte jobbar och inte söker jobb räknas varken som sysselsatt eller arbetslös. Skulle studenten börja söka sommarjobb räknas hon som arbetslös under tiden och ingår då också i arbetskraften. När studenten börjar sommarjobba blir hon istället sysselsatt och när sommaren är slut och studenten återgår till sina studier på heltid hamnar hon åter utanför arbetskraften.

Här nedanför kan du se en schematisk översikt av arbetsmarknadens uppdelning enligt AKU.

Arbetsmarknadens uppdelning enligt AKU

 


Vanliga frågor och svar

  • Kan antalet arbetslösa och sysselsatta öka samtidigt?

     - Ja, ifall arbetskraften växer kan både antalet arbetslösa och sysselsatta öka samtidigt. Anta exempelvis att 10 studenter i ett samhälle med 100 personer i arbetsför ålder börjar söka sommarjobb. 5 studenter får jobb direkt medan 5 blir arbetslösa. Då ökar både antalet sysselsatta och antalet arbetslösa.

  • Hur kan sysselsättningsgraden och arbetslösheten öka samtidigt?

     - När arbetslösheten ökar brukar sysselsättningsgraden sjunka eftersom personer som tidigare varit sysselsatta förlorar jobbet. Både sysselsättningsgraden och arbetslösheten påverkas dock när nya personer kommer in på arbetsmarknaden. Om exempelvis 100 personer är i arbetsför ålder och 65 av dem är sysselsatta och 5 personer är arbetslösa så tillhör totalt 70 personer arbetskraften. Sysselsättningsgraden är då 65 procent (65/100) och arbetslösheten är 7,1 procent (5/70). 10 personer som står utanför arbetsmarknaden bestämmer sig för att söka jobb och arbetskraften ökar till 80 personer. 5 personer får jobb direkt och 5 blir arbetslösa. Antalet sysselsatta ökar då till 70 personer och sysselsättningsgraden till 70 procent (70/100). Antalet arbetslösa stiger till 10 personer och arbetslösheten blir 12,5 procent (10/80)

  • Hur kan arbetslösheten öka i procent och samtidigt minska i antal?

     - Om arbetskraften minskar samtidigt som antalet arbetslösa minskar så kan andelen arbetslösa öka. Anta att det finns 100 personer i arbetskraften och 10 personer är arbetslösa. Arbetslösheten är då 10 procent. Månaden efter har 50 personer lämnat arbetskraften och 2 arbetslösa har fått jobb. Antalet arbetslösa har då minskat till 8 personer, men arbetslösheten ökat till 16 procent!

  • Hur kan sysselsättningsgraden gå ner samtidigt som sysselsättningen ökar?

     - Sysselsättningsgraden räknas som andel av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatta och är som högst bland personer 25-54 år. Det betyder att sysselsättningsgraden påverkas av demografiska förändringar. Om åldersgrupper där sysselsättningsgraden är lägre, till exempel bland ungdomar 15-24 år, växer snabbare än grupper där sysselsättningen är högre kan den totala sysselsättningsgraden sjunka trots att antalet sysselsatta blir fler.

  • Vad är skillnaden mellan sysselsättning och förvärvsfrekvens?

     - Sysselsättning och förvärvsfrekvens är olika mått på hur många som arbetar i en ekonomi. Sysselsättning mäts varje månad efter en persons aktivitet under en mätvecka i AKU medan förvärvsfrekvensen mäts efter årsinkomst via registerdata en gång per år i undersökningen Registerbaserad arbetsmarkandsstatistik, RAMS. Beroende på vad man vill studera kan måtten lämpa sig olika bra. AKU är dock det officiella sysselsättningsmåttet och det mått som även används i internationella jämförelser.

  • Vad är skillnaden mellan arbetslöshet och öppet arbetslösa hos Arbetsförmedlingen?

     - Antalet arbetslösa enligt SCB och antalet arbetslösa enligt Arbetsförmedlingen är två helt olika mått som egentligen har mycket lite med varandra att göra. SCB mäter via AKU antalet arbetslösa i arbetskraften varje månad och det är detta mått som är det officiella arbetslöshetstalet. Arbetsförmedlingen redovisar antalet arbetslösa som är inskrivna och söker jobb via dem. Eftersom arbetslösa kan söka jobb utan hjälp av Arbetsförmedlingen täcker denna siffra enbart delar av den totala arbetslösheten.