Utanförskap

Utanförskap är ytterligare ett sätt att beskriva situationen på den svenska arbetsmarknaden. Vi presenterar två alternativa mått: antal helårsekvivalenter med bidragsförsörjning för åldersgruppen 20-64 år och NEET, ett mått som visar hur många ungdomar mellan 15 och 24 år som varken arbetar eller studerar.

Det finns ingen vedertagen definition för att beräkna utanförskap och olika aktörer använder sig av olika definitioner i debatten. Två mått som publiceras av SCB är antalet personer som försörjs av sociala ersättningar och bidrag och hur många ungdomar som varken studerar eller arbetar, NEET.

I det första diagrammet visas antalet eller andelen personer mellan 20-64 år som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag. Här avses sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd. Måttet redovisas i helårsekvivalenter. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning under ett år. Om två personer är arbetslösa i sex månader vardera och får full ersättning räknas dessa som en helårsekvivalent. Måttet visar alltså på försörjningsbördan i ersättningssystemet. Både antalet och andelen var som högst år 1994 då 22,6 procent försörjdes av olika typer av bidrag. Under lågkonjunkturer tenderar både antalet och andelen att öka.

Det andra diagrammet visar NEET som står för ”not in employment, education or training”. Det visar antalet och andelen ungdomar i åldersgruppen 15-24 år som varken studerar eller arbetar. Av de unga som står utanför både utbildningssystemet och arbetsmarknaden finns de som under en tid väljer att göra något annat, till exempel att resa, men det finns också personer som av olika skäl hamnat utanför systemen och kan få det svårt att senare ta sig in på arbetsmarknaden eller påbörja studier. Under finanskrisen 2009 ökade andelen unga som räknades till NEET, men har sedan dess återgått till samma nivå som innan finanskrisen.