Arbetslöshetstider

Drygt en tredjedel av alla arbetslösa har varit arbetslösa i mindre än en månad, medan ungefär en tredjedel har varit arbetslös i mer än ett halvår. Bland ungdomar, 15-24 år, är det vanligare med korta arbetslöshetsperioder, medan långtidsarbetslöshet är vanligare bland äldre.

Det finns flera orsaker till varför det tar tid att hitta ett nytt jobb. För det första finns det inte alltid jobb som passar de arbetslösas kompetens, så kallade matchningsproblem. Dessutom tar det tid att söka jobb och att gå på intervjuer. Cirka 30 procent av de arbetslösa har varit arbetslösa i mindre än en månad. I tidsserien nedan kan man se att andelen korttidsarbetslösa minskade när finanskrisen slog till 2009. Istället steg andelen långtidsarbetslösa (+27 veckor). När det finns färre jobb tar det längre tid att hitta ett jobb.

Efter coronapandemin har utvecklingen varit liknande och andelen korttidsarbetslösa har sjunkit något samtidigt som de långtidsarbetslösa stigit.

Som framgår av diagrammet nedan går det generellt sett snabbast för unga personer att hitta ett jobb. För äldre personer tar det längre tid och längst tid tar det för gruppen 55-74 år. Det finns flera anledningar till detta, men generellt kan man säga att ju mer specifik kompetens man har desto längre tid tar det att hitta ett jobb som passar. Det kan gå ganska fort att hitta exempelvis ett butiksjobb medan det inte alltid finns lediga jobb ute för exempelvis mikrobiologer.

Notera att statistiken mäter hur länge de arbetslösa har varit arbetslösa vid en given tidpunkt. Att cirka en tredjedel är långtidsarbetslösa betyder alltså inte att var tredje person som blir arbetslös kommer att bli långtidsarbetslös. Eftersom personer som får jobb försvinner ur arbetslöshetsstatistiken blir de med långa perioder överrepresenterade.