Jobbskatteavdraget – enklare än det låter

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion, inte ett avdrag. Det är en reduktion eftersom det är slutskatten som minskas, inte den beskattningsbara inkomsten. Dessutom behöver man inte själv ansöka om jobbskatteavdraget utan det finns direkt inräknat i skattetabellerna och kommer löntagaren till del automatiskt vid varje löneutbetalning.

Det som utmärker jobbskatteavdraget är att det är riktat mot en specifik grupp: löntagarna. Jobbskatteavdraget omfattar nämligen bara arbetsinkomster, alltså lön eller inkomster från näringsverksamhet. Skatten minskas inte på pension och ersättningar från socialförsäkringar som sjuk- och föräldrapenning eller a-kassa. Tanken är att när arbete blir mer lönsamt ska fler ska ta klivet in, eller tillbaka in, på arbetsmarknaden.

Kommuner förlorar inget

Jobbskatteavdraget innebär att den kommunala inkomstskatten minskar. Kommunerna förlorar dock inget på reformen eftersom staten kompenserar bortfallet.

Något som inte uppmärksammats särskilt mycket i detta sammanhang är att jobbskatteavdraget faktiskt kan locka kommuner att höja - eller åtminstone inte uppmuntra dem till att sänka - kommunalskatten. Ju högre skattesats en kommun har, desto större blir nämligen jobbskatteavdraget. Beroende på vilken kommun man bor i kan det faktiskt skilja så mycket som 2 400 kronor om året i jobbskatteavdrag, även om lönen är den samma. Om en kommun höjer skatten ökar alltså samtidigt jobbskatteavdraget. Därför hamnar en del av notan för kommunala skattehöjningar numera även hos staten och inte enbart hos de kommuninvånarna som ska betala in skatten.

Minskat skattetryck

Jobbskatteavdraget har också börjat göra sitt avtryck i Sveriges totala skattetryck. I OECD:s senaste jämförelse blev Sverige passerat av Danmark. Statistiken visar att skattetrycket i Danmark var 48,9 procent år 2007. Detta var 0,7 procentenheter högre än i Sverige. Båda länder har dock fortfarande långt ner till genomsnittet för OECD, vilket ligger på 35,9 procent (år 2006). OECD:s siffror visar att minskningen i det svenska skattetrycket främst beror på lägre inkomstskatter – alltså en direkt följd av jobbskatteavdragets införande år 2007.  Gräver man djupare i OECD:s siffror ser man att inkomstskatterna minskade med två miljarder kronor, eller 0,5 procent, mellan 2006 och 2007. Att inte förändringen inte blev större beror på att fler kom i arbete under denna tid och att vi därmed fick fler skattebetalare totalt sett.

Plånbokseffekter

För de flesta löntagare kommer dock allt prat kring jobbskatteavdragets tekniska upplägg, skattetryck och sysselsättningseffekter säkert i andra hand. Viktigare är då att veta hur mycket man som privatperson tjänar på reformen. Mer om det kan du läsa i tabellen nedan som visar jobbskatteavdragets föreslagna storlek nästa år. Du kan också använda vår räknesnurra (finns i högermarginalen) för att se hur stort ditt jobbskatteavdrag är idag. För när allt kommer omkring är jobbskatteavdraget enklare än det låter. För alla som arbetar är det en helt vanlig skattesänkning. Hur mycket tjänar du på den?

Jobbskatteavdraget år 2009

Källa: Finansdepartementet

I tabellen används en kommunal skattesats på 31,44 procent (genomsnittet för 2008).

Fotnot: Förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag innehåller även en hel del förändringar för personer som är över 65 år. Du kan själv ta del av hela texten här:

”Sänkt skatt på förvärvsinkomster” PM från Finansdepartementet, pdf (0,5 Mb)