För få enkla jobb

De kommande åren beräknas flyktinginvandringen till Sverige bli fortsatt hög. Bland nyanlända vuxna är utbildningsnivån i snitt låg och arbetsmarknadsutsikterna därmed dystra. För personer i medelåldern är en längre vidareutbildning oftast inte ett rimligt alternativ. Integrationsutmaningen ställer istället krav på nya lösningar.

Att etablera sig på arbetsmarknaden i ett nytt land tar tid. Förutom att det tar tid att lära sig språket tar det också tid att komma in den nya kulturen, att bygga upp ett kontaktnät och att hitta och söka lediga tjänster. Det är därför naturligt att sysselsättningsgraden bland utrikes födda som vistats i landet under en kortare tid är låg. För personer som saknar gymnasieutbildning är bara 20 procent sysselsatta under de första två åren i Sverige. Det i sig behöver inte utgöra ett problem om sysselsättningsgraden snabbt börjar stiga, men den låga sysselsättningsgraden håller i sig också på längre sikt. Efter 20-24 år i Sverige är fortfarande bara drygt hälften av alla utrikes födda 20-64-åringar utan gymnasieutbildning sysselsatta, vilket är 13 procentenheter lägre än inrikes födda.

Fler lågutbildade

Många flyktinginvandrare är lågutbildade. I mars saknade hälften av deltagarna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag för nyanlända flyktinginvandrare i arbetsför ålder gymnasieutbildning. En av tre i etableringsuppdraget hade inte ens en utbildningsnivå som nådde upp till motsvarande nioårig grundskola. Samtidigt som antalet inrikes födda vuxna med låg utbildning minskar ser man en motsatt trend bland utrikes födda där antalet istället ökar. 

Ett välkomnande Sverige?

För personer som saknar gymnasieutbildning är den svenska arbetsmarknaden allt annat än välkomnande. Höga lägstalöner gör att många enklare jobb konkurreras ut. Sverige är idag det land i EU med lägst andel jobb utan krav på gymnasiekompetens, vilket gör det svårt för lågutbildade att komma in på arbetsmarknaden.

Ett sätt att råda bot på detta är genom utbildningssatsningar så att fler når upp till den kompetensnivå som efterfrågas. För yngre personer med lång tid kvar i arbetslivet kan det vara en lämplig strategi, men när man kommer upp i åldrarna blir utbildningsinvesteringar mindre lönsamma. Att sätta sig i skolbänken är för många en dålig investering, både privatekonomiskt och samhällsekonomiskt. Ju kortare utbildning man har, desto längre vidareutbildning behövs för att bli anställningsbar på den svenska arbetsmarknaden. Studier blir därför mindre fördelaktiga för personer i medelåldern med låg utbildning.

Äldre utrikes födda har i genomsnitt lägre utbildning än både yngre och inrikes födda. Bristen på enklare jobb är därför särskilt problematisk för just dem. I och med att flyktinginvandringen beräknas bli fortsatt hög de närmaste åren kommer gruppen utrikes födda vuxna med låg utbildning att fortsätta växa. En utmaning blir att hitta sätt att krympa avståndet till arbetsmarknaden även för denna grupp som i dagsläget står en bra bit utanför.