Skatten i kunskapssamhället

Andelen högutbildade ökar stadigt i landet. Sverige antar mer och mer formen av den kunskapsnation som politiker så ofta talar om. Och visst är det lätt att se det positiva i utvecklingen. Högre utbildning innebär i allmänhet ökad produktivitet, möjligheter till ökat välstånd och inte minst högre löner. Om utvecklingen fortsätter kanske vi också kan klättra i internationella jämförelser på denna punkt. Idag är faktiskt andelen högutbildade i Sverige inte slående hög jämfört med andra länder. Vi ligger snarare ganska nära OECD-genomsnittet, med länder som exempelvis Finland, Irland och Estland framför oss.

Stegvis ökning

Mot denna bakgrund kan det vara intressant att titta på hur skatten ser ut för högutbildade. För det är ju så att skattesatsen i Sverige ökar stegvis i takt med lönen. Lite förenklat kan man tala om tre steg. I det första steget, på månadslöner upp till 36 200 kronor (år 2014), betalar man enbart kommunalskatt som i genomsnitt ligger på 32 procent. Många arbetstagare betalar dock mindre än 32 procent skatt på sina löneökningar på grund av grundavdraget och jobbskatteavdraget.

Det andra steget berör arbetstagare med månadslöner mellan 36 200 och 51 300 kronor. Här betalar man 52 procent i skatt på sina löneökningar. Kommer man över 51 300 ökar skatten till 57 procent.

Hur många når upp till högsta skatten?

Ser man till gruppen högutbildade återfinns de naturligtvis i alla dessa steg. Lönerna varierar beroende på sådana saker som yrke, ålder och bransch. För att skapa en mer detaljerad bild av hur fördelningen ser ut kan man dyka ner i den så kallade lönestrukturstatistiken från SCB. Ekonomifakta gjorde ett sådant utdrag av de senaste siffrorna (avser 2012) och tittade specifikt på gruppen privatanställda med eftergymnasial utbildning.

Statistiken visar att 58,5 procent av de högutbildade (25-64 år) hade månadslöner som placerade dem i det första steget. Alltså max 32 procent skatt på sina löneökningar. Ser man enbart till personer som har kommit en bit in i karriären, till exempel gruppen 45-49 år, sjunker andelen till knappt 46 procent. Detta beror naturligtvis på att lönen tenderar att öka med ålder och erfarenhet.

Att endast 46 procent av arbetstagarna i åldersgruppen 45-49 år befinner sig i det lägsta skattesteget betyder att majoriteten av denna grupp kommer upp i antingen 52 procent skatt på sina löneökningar eller 57 procent. Den exakta fördelningen framgår av tabellen.

Politiska förslag

I dagsläget finns ett antal politiska förslag som kan komma att påverka inkomstbeskattningen i framtiden. Bland annat har Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslagit att fasa ut jobbskatteavdraget. Detta kommer att höja skatten i de lönelägen där utfasningen sker.

Det senaste förslaget har lagts fram av Miljöpartiet och går ut på att införa ytterligare 3 procent skatt på månadslöner över 40 000 kronor. Det skulle i så fall innebära att vi får ytterligare ett steg i skatteskalan. Om vi antar att det gäller löner som idag ligger på 40 000 kronor, och att denna nya brytpunkt räknas upp i takt med de redan befintliga, tyder denna statistik på att 32 procent av de högutbildade skulle få sin skatt på nästa löneökning höjd till antingen 55 eller 60 procent. I åldersgruppen 45-49 år skulle skatten på nästa löneökning kunna öka för 45 procent av individerna.

Exakt hur inkomstskatten ska utformas i framtiden lär bli föremål för fortsatt politisk debatt under detta valår. Frågan berör förstås fler än bara högutbildade personer i privat sektor, men i och med att det finns en koppling mellan utbildningsnivå och lön finns det också en koppling mellan utbildning och skatt. Av den anledningen kan siffror som dessa vara intressanta att hålla i minnet när vi tar fortsatta steg, allt djupare in i kunskapssamhället.