Jobben som lockar utländsk arbetskraft

För personer som kommer från länder utanför EU/EES krävs arbetstillstånd för att komma till Sverige och jobba. För att få ett arbetstillstånd beviljat måste personen i fråga ha ett jobberbjudande i Sverige med villkor som följer svenska kollektivavtal och praxis på arbetsmarknaden. Arbetstillstånden är tidsbegränsade på max två år med möjlighet till förlängning. Första gången ett arbetstillstånd beviljas kallas det förstagångstillstånd.

Vilka grupper får arbetstillstånd?

När man ser till vilka yrkesgrupper det är som kommer till Sverige på grund av arbete är det vanligt att man tittar på antalet beviljade förstagångstillstånd. Förra året beviljades 19 292 förstagångstillstånd. 5 915 tillstånd beviljades för medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske, som var den största yrkesgruppen.

Något som inte får lika mycket uppmärksamhet är att olika yrkesgrupper stannar i Sverige olika länge. Många jobb inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske är säsongsarbeten som löper under sommarmånaderna. Däribland återfinns till exempel bärplockarna som det ofta rapporteras om i media. I februari i år var endast 20 av dessa tillstånd fortfarande aktiva.

Det finns andra grupper som stannar i Sverige betydligt längre. I februari var 5 871 arbetstillstånd för dataspecialister aktiva, vilket var fler än de 3 477 förstagångstillstånd som beviljades under förra året. Eftersom bara 388 förstagångstillstånd beviljades för personer med specialistkompetens i januari kan man dra slutsatsen att större delen av de 2 394 extra dataspecialisterna kom till Sverige för mer än ett år sedan. Samma sak gäller för andra specialistgrupper, som till exempel civilingenjörer och arkitekter.

0,44 procent av alla sysselsatta

Av de 20 279 tillstånd som var i bruk i februari var dataspecialister den största gruppen. De utgjorde 29 procent av tillstånden.

Om man ställer antalet personer med arbetstillstånd i relation till den totala sysselsättningen så ser man att 0,44 procent av den sysselsatta arbetskraften var arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES. Inom vissa yrken är dock andelen större. Om man antar att antalet sysselsatta inom olika yrkesgrupper i februari i år låg på ungefär samma nivåer som under 2012 så var 6 procent av alla dataspecialister arbetskraftsinvandrare, 3 procent av storhushålls- och restaurangpersonalen, 2 procent av köks- och restaurangbiträden och 1,5 procent av civilingenjörer, arkitekter m.fl.

Procentsatserna ger en bild av ungefär hur stor andel arbetskraftsinvandringen utgör inom olika yrken. Man bör dock tolka siffrorna med viss försiktighet då det är möjligt att antalet personer som är verksamma inom olika branscher har förändrats sedan 2012, samt att säsongsvariationer i sysselsättningen kan påverka hur många som arbetar inom olika yrkesgrupper. 

Stockholm vanligast

Siffrorna visar också att 11 847 personer, alltså mer än hälften, arbetade i Stockholms län. Om man antar att sysselsättningen per län i februari 2014 var ungefär samma som under första kvartalet 2013 var Stockholm det enda län där arbetskraftsinvandringen utgjorde mer än en procent av alla sysselsatta (1,1 procent). Näst högst var andelen i Västmanlands län där arbetskraftsinvandringen uppgick till 0,4 procent av sysselsättningen.

Statistiken visar alltså att arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU/EES utgör en mycket liten del av den totala sysselsättningen. Av dem som kommer till Sverige är det många som har specialistkompetens och de stannar ofta under längre perioder. Om man bara ser till antalet beviljade förstagångstillstånd är det lätt att få en missvisande bild av vilka de dominerande yrkesgrupperna är. För att få en mer nyanserad bild är det viktigt att också se till hur många personer som befinner sig i Sverige på grund av arbete vid olika tidpunkter under året.