Alla har fått det bättre

Det lönar sig att arbeta

Det finns en markant skillnad mellan de som är 20-64 år som förvärvsarbetar och de som inte gör det när det kommer till ekonomi. Det visar en undersökning om inkomstfördelning som SCB har gjort. Mellan 1999 och 2010 ökade den ekonomiska standarden (begreppet förklaras under diagrammet) för förvärvsarbetande med 39 procent. Det betyder inte att standarden för de som inte arbetar har sjunkit, den har bara inte ökat lika mycket. Standarden för de utan förvärvsarbete, i åldersgruppen 20-64 år, ökade under samma tidsperiod med ungefär 6 procent. Idag har en person som inte förvärvsarbetar drygt hälften så hög ekonomisk standard som en förvärvsarbetande. Vid millennieskiftet hade en som inte förvärvsarbetar ungefär tre fjärdedelar av en förvärvsarbetandes ekonomiska standard.

Jobbskatteavdraget gjorde skillnad

När det första jobbskatteavdraget infördes 2007 så ökade den ekonomiska standarden för förvärvsarbetande med 7 procent på ett år, i genomsnitt, för hela gruppen. Den ekonomiska standarden sjönk samtidigt det året, om än väldigt lite, för de som inte förvärvsarbetade. Jobbskatteavdraget var alltså en starkt bidragande orsak till att de disponibla inkomsterna, och därmed den ekonomiska standarden, ökade för de som förvärvsarbetar.

Hushållet spelar roll

Delar man istället in befolkningen i olika hushållstyper så ser man att den ekonomiska standarden är högst bland sammanboende utan barn. Det finns alltså fördelar med att vara två och dela på kostnaderna. Men, det finns också hushållstyper som generellt sett har lägre ekonomisk standard. Ensamstående kvinnor, både med och utan barn, är en sådan grupp.

Lägre standard betyder inte mindre pengar

Även om det finns grupper som har lägre standard än andra så har faktiskt alla, sedan 1999, fått högre standard. Det mått som brukar användas för att mäta just låg ekonomisk standard är ett relativt mått som sätter inkomster i relation till en medianinkomst. Ligger man under 60 procent av det medianvärdet så räknas ens ekonomiska standard som låg. Det gör den oavsett om den faktiska standarden har ökat eller inte.

Mellan 1999 och 2010 ökade det relativa måttet, andelen med låg ekonomisk standard, i Sverige. För gruppen ensamstående kvinnor utan barn, så ökade den faktiska standarden mätt i kronor med ungefär 19 procent. Detsamma gäller för de tio procenten med lägst ekonomisk standard. Mellan 1999 och 2010 ökade även den gruppens ekonomiska standard med 19 procent.

Olika utveckling men bättre för alla

Alltså, jämför man grupper och typer av hushåll med varandra så har vissa fått en lägre och andra en högre ökning av sin ekonomiska standard. Jämför man istället den ekonomiska standarden idag med hur det såg ut för elva år sedan har alla fått det bättre.

Not: Artikeln bygger på SCB:s statistik om ínkomstfördelningen 2010. Definitioner och gruppindelningar är desamma som SCB använder. I den undersökningen har förändringen från 1999-2010 studerats. Tittar man på förändringen i en specifik grupp från ett år till ett annat eller väljer ett annat tidsspann så kan man få ett annat resultat.