EU-ländernas underskott
2010-02-11
Runt om i världen börjar effekterna av krisen och hur den hanterats nu bli tydliga. Underskotten i statsfinanserna är rekordstora. Faktum är att endast sex EU-länder klarar kraven i Stabilitets- och tillväxtpakten.
Kraven i Stabilitets- och tillväxtpakten säger att EU-ländernas budgetunderskott inte får uppgå till mer än 3 procent av BNP, samt att statsskulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Även om dessa budgetkrav är viktigast för de länder som infört euron, gör alla medlemsstater klokt i att försöka nå upp till dem. Ett misslyckande innebär nämligen att landet slagit in på en ohållbar väg, och att det förr eller senare blir nödvändigt att strama upp finanspolitiken rejält. I praktiken betyder det att landet tvingas till nedskärningar av de offentliga utgifterna och förmodligen också till skattehöjningar.
Enligt EU-kommissionen var det endast sex länder som klarade kraven i Stabilitets- och tillväxtpakten förra året. Sverige var ett av dem. Mest akut är läget i Grekland, som nu rapporterar att budgetunderskottet har växt till närmare 13 procent av BNP. Dessutom uppgår deras statsskuld till 113 procent av BNP. Landet har alltså ett enormt lånebehov att lägga ovanpå en skuldsättning som redan nu är massiv. Dessutom gör problemen att potentiella långivare för närvarande skyr både den grekiska staten och de grekiska bankerna som pesten. Att hävda att landet nära nog är bankrutt är ingen överdrift.
EU-ländernas uppfyllelse av budgetkraven
Läget 2009 enligt EU-kommissionen
Grekerna inte ensamma om problemen
Men även om grekerna har det tuffast just nu, finns liknande problem på flera håll i EU. Spanien och Portugal har utsetts till två tänkbara kandidater till att vandra in i samma skuld- och underskottsfälla som Grekland. Till denna duo kanske man också bör lägga Italien, som faktiskt har en ännu högre statsskuld än Grekland. Men även i rikare länder, som till exempel Storbritannien och Irland, är rejäla finanspolitiska stålbad att vänta för att komma till bukt med obalanserna i statsfinanserna.
Så även om EU:s mest omedelbara uppgift kommer att bli hanteringen av krisen i Grekland, ligger liknande utmaningar framför många medlemstater. När åtstramningspolitiken börjar verka i dessa länder kommer det att innebära minskad privat och offentlig konsumtion. Indirekt kommer detta även att slå mot Sverige eftersom efterfrågan på våra exportprodukter i så fall kommer att minska.
EU-ländernas statsfinanser
Som andel av BNP, år 2009
|
Land |
Budgetunderskott |
Statsskuld |
| Grekland |
- 12,7 % |
112,6 % |
| Irland |
- 12,5 % |
65,8 % |
| Storbritannien |
- 12,1 % |
68,6 % |
| Spanien |
- 11,2 % |
54,3 % |
| Litauen |
- 9,8 % |
29,9 % |
| Lettland |
- 9,0 % |
33,2 % |
| Frankrike |
- 8,3 % |
76,1 % |
| Portugal |
- 8,0 % |
77,4 % |
| Rumänien |
- 7,8 % |
21,8 % |
| Tjeckien |
- 6,6 % |
36,5 % |
| Polen |
- 6,4 % |
51,7 % |
| Slovenien |
- 6,3 % |
35,1 % |
| Slovakien |
- 6,3 % |
34,6 % |
| Belgien |
- 5,9 % |
97,2 % |
| Italien |
- 5,3 % |
114,6 % |
| Nederländerna |
- 4,7 % |
59,8 % |
| Malta |
- 4,5 % |
68,5 % |
| Österrike |
- 4,3 % |
69,1 % |
| Ungern |
- 4,1 % |
79,1 % |
| Cypern |
- 3,5 % |
53,2 % |
| Tyskland |
- 3,4 % |
73,1 % |
| Estland |
- 3,0 % |
7,4 % |
| Finland |
- 2,8 % |
41,3 % |
| Luxemburg |
- 2,2 % |
15,0 % |
| Sverige |
- 2,1 % |
42,1 % |
| Danmark |
- 2,0 % |
33,7 % |
| Bulgarien |
- 0,8 % |
15,1 % |
Källa: EU-kommissionen