Hälften kvar av löneökningen?

Marginalskatt kan tyckas vara ett tekniskt begrepp som man som vanlig arbetstagare inte behöver fästa något större avseende vid. Själva ordet signalerar att det bara är en abstrakt skatteterm; något som experter svänger sig med, långt ifrån vardagen för vanliga löntagare. Så är det inte.

Marginalskatten är av stor betydelse för vår privatekonomi och påverkar våra drivkrafter till att anstränga oss för att ta oss vidare i karriären. Marginalskatten är nämligen den skatt som du betalar på en inkomstökning. Det är marginalskatten som avgör hur mycket av det där efterlängtade lönepåslaget du får behålla själv.

Ovanligt internationellt sett

Hur hög är då marginalskatten i Sverige? Svaret på det beror på hur mycket du tjänar. Så länge din årsinkomst inte överstiger 380 000 kronor är marginalskatten lika med kommunalskattesatsen där du bor. I genomsnitt ligger den på 31,5 procent. Vid 380 000 kronor stiger dock marginalskatten i ett slag upp till över 50 procent. Det betyder att om du får en högre lön och ligger över denna gräns, är staten en större vinnare än du på löneförhöjningen.

Att marginalskatten överstiger 50 procent är ovanligt internationellt sett. I nästan alla länder får arbetstagaren, oavsett inkomst, alltid behålla minst hälften av en löneökning. Men i Sverige och fem andra OECD-länder gäller alltså inte denna princip. De andra länderna är Danmark, Belgien, Nederländerna, Österrike och Finland.

Skattebetalare med hög marginalskatt

Andel av heltidsarbetande som betalar statlig skatt

Källa: SCB samt beräkningar gjorda av Svenskt Näringsliv

Gränsen låg i Sverige

Att man inte får behålla ens hälften av en löneförhöjning kan naturligtvis upplevas som problematiskt för den enskilde arbetstagaren. Ännu värre är det förmodligen för arbetsgivaren som även måste betala arbetsgivaravgift på lönen. Det gör att kostnaderna snabbt sticker iväg, utan att det ger särskilt mycket extra i den anställdes plånbok.

För att färre ska drabbas av en sådan situation, höjde regeringen i år gränsen för den statliga inkomstskatten, från 341 000 till tidigare nämnda 380 000 kronor. Höjningen har inneburit att andelen heltidsarbetande som betalar statlig skatt har sjunkit från knappa 40 procent till 31 procent. Men jämför man hur mycket man kan tjäna utan att drabbas av höga marginalskatter är gränsen fortfarande lågt satt i Sverige. I till exempel Finland, Österrike och Nederländerna passeras inte gränsen för ”hälften kvar” förrän årsinkomsten gott och väl motsvarar en halv miljon kronor.

Varannan polis och industriarbetare

Att många heltidsarbetande möter höga marginalskatter i Sverige framgår kanske ännu tydligare när man tittar på enskilda yrkesgrupper. Till exempel har två av tre heltidsarbetande militärer en marginalskatt på 50 procent eller däröver och andelen är nästan lika hög för präster. Tittar man på läkare eller piloter rör det sig om närmare nio av tio heltidsarbetande. För barnmorskor, poliser och vissa industriarbetare är andelen lägre. I dessa yrken kommer ungefär varannan upp i marginalskatter på över 50 procent.

Vill man uttrycka sig lite krasst kan man säga att staten har mer att tjäna på dessa individers fortsatta karriärer och framtida löneökningar, än vad de själva har.
 
Du kan läsa mer om marginalskatt och andra aspekter av Sveriges skattesystem i rapporten:

Skatter – vem, var och hur? (pdf)