Lägre skolpeng för fristående skolor

Grundskolan är gratis för alla barn i Sverige. Både kommunala och fristående skolor får sina intäkter från skolpengen som ska täcka de utgifter skolan har för lärare, undervisningsmaterial, lokaler, skolmåltider, elevhälsa, administration och moms. Alla elever får dock inte lika mycket i skolpeng. I genomsnitt kostar grundskolan 97 000 kronor om året per elev men skolpengen skiljer sig mellan olika kommuner och skolor.

En stor del av skillnaderna beror på att kommuner lägger olika mycket resurser per elev. I glesbyggdkommuner är skolpengen oftast högre. Den totala kostnaden per elev är lägst i Söderhamn där kommunen lade 77 100 kronor på varje grundskoleelev år 2015 och högst i Bräcke där de genomsnittliga skolkostnaderna i den kommunala grundskolan uppgick till 137 800 kronor per elev. Skillnaden mellan dessa kommuner ligger alltså på drygt 60 000 kronor.

Bättre förutsättningar ger mindre skolpeng

Förutom skillnaderna mellan kommuner finns det också skillnader mellan skolor i samma kommun. Skolpengen är nämligen inte en fast summa per elev utan tar även hänsyn till barnens förutsättningar. Skolor där många elever har en socioekonomiskt svag bakgrund får högre skolpeng än skolor där eleverna antas ha bättre förutsättningar. Det kompensatoriska inslaget är till för att mer resurser ska kunna sätta in för elever som får mindre hjälp hemifrån. Genom att mer resurser fördelas till svaga elever ökar deras möjligheter att framgångsrikt klara skolan. Detta ökar likvärdigheten i skolan eftersom likvärdighet inte innebär att alla elever ska tilldelas samma resurser utan att de ska ges samma förutsättningar att uppnå målen i skolan.

Det är upp till kommunerna hur stort det socioekonomiska tillägget ska vara och på vilka grunder det ska lämnas. De flesta kommuner baserar bedömningen på föräldrarnas utbildningsbakgrund och om skolan har en stor andel elever med utrikes härkomst. Antalet variabler varierar dock och har olika tyngd. Enligt Skolverket varierade tillägget år 2012 från några hundralappar per elev och år till drygt 40 000 kronor, medan vissa kommuner inte alls kompenserade för socioekonomiska förutsättningar. Inom kommunen ska fristående skolor ha samma möjligheter till det extra stödet som kommunala skolor.

Friskolor får mindre skolpeng

När man jämför friskolor och kommunala skolor ser man att friskolor i genomsnitt får mindre pengar per elev än de kommunala grundskolorna. I snitt ligger skillnaden på 11 procent. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) skriver i en rapport att en anledning till detta sannolikt är elevsammansättningen i skolorna. Friskolor har ofta fler resursstarka elever vilket leder till att de i genomsnitt får lägre skolpeng.

En rättvis fördelning?

Mer resurser betyder att fler lärare kan anställas. Enligt både Skolverket och ESO kan man se ett mönster där skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar har en högre lärartäthet än skolor med elever som har bättre förutsättningar. Trots att elevernas socioekonomiska bakgrund inte kan förklara hela skillnaden i lärartäthet bör sambandet ändå ses som ett tecken på att systemet fungerar på ett önskvärt sätt. Skolor med många elever med sämre förutsättningar får mer resurser och har fler lärare per elev.

Eftersom friskolor har en mer gynnsam elevsammansättning är det naturligt att de får mindre resurser. Detta översätts delvis till färre lärare per elev och lärartätheten är nio procent högre i kommunala skolor än i fristående. Eftersom den kompensatoriska resursfördelningen är till för att ge svaga elever bättre förutsättningar kan den ojämna fördelningen av lärare ses som en önskvärd effekt. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det inte mängden resurser som är det viktiga utan att de fördelas på ett sådant sätt att alla Sveriges skolelever får så bra förutsättningar som möjligt att lära sig så mycket som möjligt. I slutändan är det dock lärarnas kompetens och hur den används i undervisningen som avgör utfallet. Lärare i friskolor lägger jämförelsevis mer tid på undervisning vilket kan leda till högre kvalitet i undervisningen trots lägre resurstilldelning.